Sociala meddelanden. 1933: 7-12 (pdf) - Statistiska centralbyrån

750 SOCIALA MEDDELANDEN 1933, NR 12Ur statafinansiell synpunkt tynas betänkligheter mot den föreslagna anordningenej behöva hysas, då densamma knappast behövde föranleda några mera avsevärdakostnader.Det i 2 § andra punkten av förslaget medgivna undantaget synes ej påkallat,utan föreslår styrelsen att punkten utgår.Frågan om platsen för företagande av själva steriliseringsingreppet synes ej varaav den vikt, att bestämmelser därom behöva utfärdas, så mycket mindre som dylikabestämmelser lätt kunna kollidera med sekretessprincipen.Den tystnadsplikt, som genom förslagets 12 § ålägges, synes gälla alla fall avsterilisering, alltså även frivilliga, något som styrelsen — utan att vilja bedömalämpligheten av att lagfästandet sker inom ramen av denna lag — anser varariktigt och sålunda tillstyrker. Likaledes förordar styrelsen, i enlighet med sitttidigare utlåtande, att rapporteringsskyldigheten till centralorganet får omfattajämväl fall av frivillig sterilisering och att denna skyldighet ej fastställes i administrativväg utan lagfästes.Med nu angivna förbehåll tillstyrker socialstyrelsen, att remitterade förslagetligges till grund för lagstiftning.Socialstyrelsens utlåtande över förslaget om blindhetsersättning.Avgivet den 31 oktober 1933.Genom beslut den 14 oktober 1988 har socialstyrelsen anbefallts avgiva utlåtandeöver ett å socialdepartementets lagbyrå utarbetat, av motivering åtföljt förslag tillförordning om blindhetsersättning. Hed anledning härav får styrelsen anföra följande.I utlåtanden den 5 november 1981 över de så kallade blindvårdssakkunnigasbetänkande angående vården av blinda samt den 17 september 1982 över förslagrörande blindvårdens ordnande, utarbetat av rektorn Gustaf Ek i egenskap av inomecklesiastikdepartementet tillkallad sakkunnig, har styrelsen principiellt givit sinanslutning till tanken, att det allmänna skulle lämna de blinda bistånd under formenav en blindhetsersättning utan fattigvårds karaktär. 1 Mot förslagens utformninghar styrelsen därvid gjort vissa erinringar i väsentliga punkter. Sålundahar styrelsen uttalat sig för att blindhetsersättningen gjordes till en verklig lytesersättningi stället för, ahsom föreslagits, en efter behovsprincipen utgående ersättningför minskad arbetsförmåga. Vidare har styrelsen anslutit sig till tanken,att handhavandet av frågorna rörande blindhetsersättningen borde uppdragas åtpensionsmyndigheterna och att författningsbestämmelserna i ämnet borde i tilllämpligadelar ansluta sig till bestämmelserna i pensionsförsäkringslagen. Därjämtehar styrelsen fäst uppmärksamheten å vissa ogynnsamma konsekvenser avden föreslagna fördelningen mellan staten, landsting och vederbörande kommun avkostnader för blindhetsersättningen samt förordat, att dessa kostnader till störredel måtte bestridas av staten.Det nu remitterade förslaget ansluter sig i de avgörande punkterna väsentligentill den uppfattning, varåt styrelsen sålunda givit uttryck. I anledning av för-> 8e Soc. Medd. åig. 1988, sid. «19.