Sociala meddelanden. 1933: 7-12 (pdf) - Statistiska centralbyrån

522 SOCILA MEDDELANDEN 1933, NR 8Olycksfall vid maskiner och transmissioner.Slipmaskiner, slipstenar o. d.42. I en plåtslageriverkstad användes en slipmaskin för grovsmärgling av plåt ochprofiljärn. Då arbetaren J., som var sysselsatt med smärgling av vinkeljärn, böjde signed för att taga upp ett arbetsstycke, sprang slipskivan sönder i tvenne delar utefteren linje genom skivans centrum. De båda halvorna förskötos något från varandra menfasthöllos av brickorna på grund av skivans konocitet. Samtidigt brast även skivansaxel invid den ena lagerskålen, och den tunga slipskivan, vars vikt med brickor belöptesig till c:a 350 kg, slog därvid med våldsam kraft emot överskyddet, som bröts sönderoch kastades 8 à 9 m från sin plats. J. träffades i högra höften av anhållet och erhölldärav ett mindre krossår, varjämte även högra fotens tår skadades, troligen vid anhålletsnedslag. Den hastighet, varmed slipskivan hade använts, visade sig vid beräkningvara c.-a 900 varv/min. För slipskivan hade av fabrikanten angivits en hastighet av 350—500 varv/min.Dagen före olycksfallet hade en arbetare K. jämte tvenne kamrater fått order om attersätta den gamla slipskivan med en ny s. k. silikatskiva. Vid monteringen, om varsutförande inga instruktioner lämnats, anbringades ej några elastiska mellanlägg mellanbrickorna och slipskivan, och vid skivans fastspänning åtdrogs muttern på axeln genomslag med hammare på densamma. Skivan sattes därefter i gång och visade sig då ha enlugn och säker gång.Orsaken till olycksfallet torde få tillskrivas grov vårdslöshet vid monteringen av skivan.Dels monterades den för en hastighet, som var nära dubbelt så stor som den åskivan angivna, dels användes inga elastiska mellanlägg mellan sidobrickorna och skivanoch dels slogs muttern fast med hammare i stället för att dragas med skruvnyckel.Olycksfallet belyser nödvändigheten av att slipskivor icke givas större hastighet än somav tillverkaren garanterats och att monteringen anförtros åt kompetenta och pålitligaarbetare. (VTJT d: 3)Maskiner i sten-, tegel-, porslins- och glasindustri.43. Arbetaren D. var jämte tvenne arbetskamrater sysselsatt med stenkrossning, varvidanvändes en stenkross av vanlig typ. Materialet, som skulle krossas, bestod av blandadskärv- och klappersten.Under arbetet kastades en i krossöppningen nedmatad klappersten tillbaka, varvid arbetarenB., som medelst en skottkärra forslade undan den krossade stenen och vid tillfälletbefann sig c:a 10 m från krossen, träffades av stenen. D. fick ett svårt krossåri huvudet och måste omedelbart avbryta arbetet och söka läkarvård.Olyckan torde få tillskrivas saknaden av fångskärm över krossöppningen, ty hade sådanskärm funnits, skulle tillbakakastningen av stenen sannolikt förhindrats.Till förebyggande av liknande olyckstillbud lämnade yrkesunderinspektören anvisning omuppsättande av en fångskärm över krossöppningen. (VIII e: 6)Kapsågar.44. Vid sågning av ved användes en kapsåg med vagga. Klingan var baktill förskyddadmedelst en plattjärnsbygel. Sågen drevs av en bilmotor. Under arbetets gångfastnade en stock i vaggan, varför L. lutade sig över drivremmen till sågen för att varabehjälplig med stockens framdragning. Han råkade därvid slinta på den snötäckta markenoch föll framstupa över remmen. I fallet kom L. med vänstra handen i beröring med deni gång varande klingan, med påföljd att han fick handen nästan helt avskuren. L. fördesomedelbart till lasarett, där handen amputerades.Orsaken till olycksfallet torde närmast få tillskrivas motorns olämpliga uppställningi förhållande till kapsågen och L:s oförsiktighet att luta sig fram över drivremmen.