Sociala meddelanden. 1933: 7-12 (pdf) - Statistiska centralbyrån

SKOGSBYGDENS ARBETS- OCH FÖRSÖRJNINGSPROBLEM755arbetstillfällen, men vilka dessa arbetstillfällen äro och i vilken utsträckning destå till buds, därom föreligger ingen närmare kännedom. En inom socialstyrelsenför ett par år sedan företagen provundersökning visar, att man åtminstone inomde större fackföreningarna i många fall saknar vetskap om vilka förvärvskällor deenskilda medlemmarna kunna ha under mellantiderna mellan arbetsperioderna iskogarna.Ett klarläggande av dessa förhållanden måste anses vara av grundläggande betydelseför den fråga, som man nu har att undersöka. Helt torde denna frågaicke kunna utredas annat än genom speciella undersökningar rörande skogsbefolkningensutkomstförhållanden i olika trakter. En viss belysning över fråganskulle dock enligt styrelsens mening kunna erhållas genom statistisk bearbetning avett redan föreliggande material, nämligen de uppgifter, som å de till riksförsäkringsanstaltenoch polismyndigheterna avgivna anmälningarna om inträffade olycksfalli arbete lämnas om de skadades olika anställningar och därav erhållna löneinkomsterunder året närmast före resp. olycksfall. Enbart från arbetsgivare inomskogshanteringen inkomma årligen omkring 10 000 sådana olycksfallsanmälningar.Även om en stor del av dessa äro ofullständigt ifyllda i förenämnda avseende,böra dock under de fyra år (sedan 1929), som de nu föreskrivna anmälningsformulärenvarit i användning, tillräckligt mycket material ha inkommit för att manpå denna väg skall kunna få en representativ bild av hur skogsarbetarnas arbetsåroch inkomstförhållanden i stora drag gestalta sig.Ett annat material, som bör kunna utnyttjas för liknande syfte, har man i des. k. personliga hjälpansökningar, som av arbetslösa ingivas till arbetslöshetskommittéerna.Dessa anmälningar innehålla ganska ingående uppgifter om de hjälpsökandesarbetsförhållanden, och särskilt då det, såsom ofta är fallet, gäller personer,vilka upprepade gånger under en följd av år anlitat arbetslöshetsorganen,kunna dessa uppgifter bli av stort värde för belysandet av de ifrågavarande arbetarnasekonomiska ställning.En fråga, som vid sidan härav också bör undersökas, är i vad mån förändringari fråga om arbetstillgången inom skogshanteringen ägt rum under senare år. Frånflera håll har uppgivits, att betydande omgestaltningar på detta område ägt rum,beroende dels på omläggningar inom träindustrien med därav följande växlingari fråga om skogsavverkningarnas omfattning och dels på den folkökning,som under årens lopp ägt rum i skogsbygderna och som i hög gradskärpt konkurrensen om de tillgängliga arbetstillfällena. Dessa företeelserkunna måhända i någon mån belysas genom sammanställningar av uppgifter urbefolknings- och industristatistiken, men ett fullt överblickande av utvecklingslinjernatorde ej vara möjligt annat än med stöd av kompletterande specialundersökningar.Dessa undersökningar kunna i viss utsträckning måhända anordnas iform av skriftliga enquêter, varvid som uppgiftslämnare kunna anlitas kommunalamyndigheter, fackföreningar, större arbetsgivare och andra institutioner, men i endel fall skulle det säkerligen vara önskligt att vid sidan härav kunna företagamera ingående lokala undersökningar, utförda av tjänstemän inom socialstyrelseneller andra för uppdraget kvalificerade personer. Dessa undersökare skulle iså fall beredas tillfälle att under någon, icke alltför knappt utmätt tid besöka deifrågavarande bygderna, rörande vilkas demografiska, ekonomiska och sociala strukturde tidigare borde vara i erforderlig mån instruerade, samt genom förfrågningarhos myndigheter, organisationer och representanter för olika befolkningsgrupperskaffa sig en fördjupad kännedom om ortens förhållanden särskilt i vadskogsbefolkningen angår.Utförandet av de utredningar, som här skisserats, torde få anses vara en uppgift,som faller inom socialstyrelsens verksamhetsområde. Styrelsen har redan engång förut, under sina första verksamhetsår (1913—1916), utfört en specialundersökningangående skogsarbetarnas levnads- och arbetsförhållanden och har sedan