Sociala meddelanden. 1933: 7-12 (pdf) - Statistiska centralbyrån

753Skogsbygdens arbets- och försörjningsproblem.Kungl. Maj :t hade den 23 juli 1932 anbefallt socialstyrelsen att avgiva utlåtandeöver en av riksdagen i skrivelse den 13 juni 1932 (nr 375) avlåtenframställning om verkställande av en närmare undersökning beträffande skogsbygdensarbets- och försörjningsproblem. Med erinran om att en framställningi väsentligen samma syfte tidigare ingivits av landssekretariatet, har socialstyrelsen,som i underdånig skrivelse den 29 november 1932 meddelat sig haför avsikt att i ett sammanhang avgiva yttrande om båda dessa framställningar,i skrivelse den 14 november 1933 anfört följande.Vid de olika utredningar rörande arbetslösheten, som tid efter annan företagitsinom socialstyrelsen, har det städse visat sig vara förenat med mycket stora svårigheteratt fi en klar uppfattning om arbetslöshetens verkliga omfattning blandde norrländska skogs- och flottningsarbetarna och om den därmed sammanhängandefrågan, vilka utkomstmöjligheter dessa arbetare ha under den tid av året, då de ickeäro sysselsatta som lönarbetare inom skogshanteringen. Såväl den fortlöpande arbetslöshetsstatistikensom den inom styrelsen företagna specialundersökningen rörandearbetslösheten inom fackförbunden under år 1929 utvisa synnerligen högaarbetslöshetssiffror inom detta fack. Samma resultat gav 1927 års allmänna arbetslöshetsräkning.Vid bedömande av därvid erhållna resultat måste dock beaktas,att denna undersökning kom att företagas vid en tidpunkt, då arbetstillgången inomskogsbruket på grund av säsongförhållandena var minimal.Vad som gör det så svårt att erhålla ett exakt statistiskt mått å arbetslösheteninom detta fack är främst det förhållandet, att det här rör sig om ett arbetemed utpräglad säsongkaraktär, vilket tvingar arbetskraften att under olika årstidersöka sysselsättning å olika arbetsområden. Ett dylikt pendlande mellan olikaarbeten från den ena årstiden till den andra kan för en säsongarbetare i mångafall innebära en viss garanti mot sådana rubbningar på arbetsmarknaden, somsammanhänga med konjunkturväxlingarna, enär minskad arbetstillgång inom enbransch kan kompenseras genom ökade arbetstillfällen inom en annan. Så är exempelvisfallet med en hel del skånska grovarbetare, som under vissa tider av åretbruka vara sysselsatta inom byggnadsämnesindustrien, under andra åter inom sockerindustrien.För de norrländska lösarbetarna ställa sig förhållandena i detta hänseendemindre gynnsamma på grund av det norrländska näringslivets mera ensidigainriktning. De olika arbetstillfällen, som här förekomma — skogsavverkning,flottning samt sågverks- och pappersindustri — äro i konjunkturhänseendenära beroende av varandra, och driftsinskränkningar å det ena området dragasom regel med sig minskad arbetstillgång även å de andra. Vad som ger den norrländskaarbetsmarknaden dess säregna prägel torde just vara detta förhållande,att arbetsmarknaden här i så hög grad är utsatt för inflytande både av säsongväxlingarnaoch av konjunkturväxlingarna.Ett annat förhållande, som varit av stor betydelse för utvecklingen på arbetsmarknadeni Norrlands skogstrakter, är att dessa trakter, i motsats mot riketslandsbygd i övrigt, företett en intill de senaste åren fortgående kraftig folkökning.Den härmed följande rikligare tillgången på arbetskraft har för de av säsongarbetenberoende lösarbetarna i många fall inskränkt möjligheterna att finnasysselsättning utom hemorten. Likaså har den med folkökningen följande jord-46—3232S4. Soc. Medd. /».?.».