Sociala meddelanden. 1933: 7-12 (pdf) - Statistiska centralbyrån

SOCIALA FRÅGOR VID 1933 ÅRS RIKSDAG495kommit i ekonomiskt trångmål. Med ackordslån menas här sådana lån,som avse främjande av ackordsuppgörelser mellan jordbrukare och derasfordringsägare i syfte att sätta gäldenären. i stånd att fortfarande driva sittjordbruk. Som stödlån åter betecknas den hjälp, som staten i övrigt lämnar jordbrukareför betalning av skulder, som icke regleras genom ackord, samt för inköpav levande och döda inventarier m. m.I tidigare gällande grunder, fastställda i kungörelse den 30 juni 1932, för sådantunderstöds erhållande, ha i huvudsak följande avvikelser gjorts, grundade på denerfarenhet, som vunnits under den tid ifrågavarande understödsverksamhet bedrivits.Beträffande ackordslån skall sålunda det procenttal, varmed utdelningi ackordet högst må medgivas, höjas från nuvarande 60 % till högst 70 %. Vidareavses att maximibeloppet för stödlån, vilket enligt 1932 års bestämmelser uppgicktill 1 500 kr., begränsas till 750 kr., varvid lånet bör anses i sin helhet gäldatgenom inom föreskriven tid vederbörligen utfört arbete. Lånsökande, som uppburitstödlån enligt förut gällande bestämmelser, är icke utesluten från möjlighetatt erhålla sådant lån jämväl från det nya anslaget, i vidare mån än att summanav de erhållna stödlånebeloppen icke får överstiga 750 kr. Även egnahemslåntagarekan erhålla stödlån för gäldande av ränta eller amortering å lån ur egnahemslånefonden.Dylikt stödlån skall dock i första hand beviljas för betalning avannan överhängande gäld.I fråga om säkerhet för lån har den förutvarande bestämmelsen om skyldighetför låntagare att för lånet ställa den säkerhet, som lånenämnden finner sigkunna godtaga, ersatts med ett stadgande av innebörd att för lånet skall, om lånenämndenfinner så skäligen kunna påfordras, lämnas av nämnden godkänd säkerhet.Den förhandenvarande situationen på arbetsmarknaden föranledde statsmakternaatt jämväl genom inrättande av en arbetarsmåbruhslånefond skapa tillfällenför skogsarbetare och därmed jämförliga arbetare att förvärva mindre lägenheter,ägnade att bereda innehavaren utkomst genom jordbruk, drivet vid sidan om annanverksamhet. Såsom kapital för denna fond anvisades för budgetåret 1933/34ett anslag av 2-5 milj. kr. Lån ur nämnda fond kan utgå till ett arbetarsmåbrukmed högst 6 000 kr. Dylikt lån skall med avseende å återbetalningen delas i enstående del, motsvarande högst "•/» av det lånfångna beloppet, och en amorteringsdel.Amorteringsdelen skall från och med sjätte året återbetalas med en trettiondedelårligen. Under de 30 år amortering pågår erläggas inga räntor. Vid amorteringstidensutgång åligger däremot låntagare att å den stående delen erlägga räntaefter samma procent, som då är gällande för egnahemslån. Det står dock vederbörandelåntagare fritt att inbetala jämväl den stående delen av lånet. Den omnämndahjälpverksamheten för anskaffande av arbetarsmåbruk skall under de närmasteåren företrädesvis inriktas på att tillgodose behovet i Norrland samt norradelarna av Dalarna och Värmland.För ytterligare främjande av jordanskaffning för arbetarsmåbruk biföll riksdagenKungl. Maj:ts förslag, att under år 1934 förlagslån ur jordförmedlingsfondenskulle få utlämnas jämväl till kommuner.Däremot fann riksdagen icke skäl att bifalla ett av Kungl. Maj:t i propositionnr 236 framlagt förslag om sådana ändringar och tillägg i expropriationslagen atträtt till expropriation jämväl skulle kunna föreligga för bildande av eget hemeller mindre jordbruk eller att stärka ett redan befintligt ofullständigt jordbrukför den händelse andra utvägar voro stängda. Propositionen förutsatte, att deändamål, för vilka expropriationsrätt föreslogs kunde anses innebära ett allmäntintresse i så måtto, att de avsågo att förhjälpa vissa sämre lottade medborgare tillförbättrade levnadsförhållanden.Vidare är att anteckna, att rikadagen biföll Kungl. Maj:ts förslag om lån församfällda jordbruk. Dylika lån för kooperativ jordbruksdrift skola på vissa vill-