Sociala meddelanden. 1933: 7-12 (pdf) - Statistiska centralbyrån

BEHOVET AV EN UTVIDGNING AV BOSTADSSTATISTIKEN M. M.501om bostadsutrymme, familjeinkomst etc. Dessa minimikrav äro ingalunda en gångför alla fastställda, vitan bero till väsentlig del på olika anspråk och uppfattningar,sammanhängande med och betingade av den allmänna ekonomiska standarden.De sakkunniga framhålla emellertid, att oberoende av vilken politiskställning man intager till det sociala bostadsproblemet och alldeles oavsett vilkagrundsatser man med hänsyn därtill vill se genomförda inom det politiska bostadsprogrammet,är det för varje art av bostadspolitik ett oavvisligt behov att äga tillgångtill en bostadsstatistik, som innehåller sådana data och även i övrigt är såplanlagd och genomförd, att den kan ligga till grundval för en efterfrågeprognosoch en planmässig bostadspolitik.Socialstyrelsen vill för sin del framhålla, att efter all erfarenhet bostadsefterfråganblott delvis följer allmänna, på statistisk väg konstaterbara utvecklingslinjer,och till väsentlig del betingas av tillfälliga och lokala förhållanden, vilkaknappast äro möjliga att förutse. Vidare må betonas, att en bostadspolitik, somvill nå praktiska resultat, näppeligen kan låta sig helt leda. av planmässiga övervägandenrörande det av bostadshygieniska och bostadssociala synpunkter önskvärda,utan jämväl måste beakta det faktum, att särskilt de breda lagren äro mycketkonservativa i fråga om bostadstyper och bostadsvanor. Varaktiga förändringarhärutinnan kunna därför icke genomföras genom legislativa och ekonomiskaåtgärder, med mindre upplysningsverksamhet och utveckling skapat förutsättningarhärför i den allmänna uppfattningen. Byggandet av större och rymligarebostäder medför ej utan vidare, att dessa även tagas i anspråk av dem, för vilkade äro avsedda, utan först när människorna verkligen lärt sig värdera och eftersträvastörre bostäder, kan det anses inträda en skyldighet att efter förmåga sökatillfredsställa detta behov.I likhet med bostadsprogrammet betrakta de sakkunniga även sitt förslag tillutvidgning av bostadsstatistiken dels ur de synpunkter, som betingas av den rådandeekonomiska krisen, dels på längre sikt.De sakkunnigas Göteborgsundersttknlng nr metodisk synpunkt. Närmast i syfteatt belysa de nya eller förändrade frågeställningar inom bostadsstatistiken, somkunna betingas av nuvarande läge på det ekonomiska och sociala området, ha desakkunniga föranstaltat en nybearbetning av visst primärmaterial för Göteborg,bestående av detaljerade bostadsuppgifter, vilka i början av år 1931 insamlatsgenom särskilda husbesökare beträffande 7 000 smålägenheter. På grundval häravhar i särskilda tabeller åskådliggjorts de boendes trångboddhet i kombination medderas inkomstförhållanden och bostädernas beskaffenhet (bofällighet eller ej),varvid med utgångspunkt från vissa minimistandards i fråga om bostadsutrymmeoch inkomst särskillnad gjorts mellan å ena sidan trångbodda fattiga familjer, åden andra de väsentligt talrikare sådana, som väl voro trångbodda men ej fattiga.På grundval av dessa undersökningsresultat har sedermera uppgjorts ett nybyggnadsprogramoch en subventionskalkyl för Göteborgs stad.Enär ifrågavarande lokalundersökning av de sakkunniga betraktas såsom enmetodstudie av betydelse även för den ifrågasatta riksstatistiken i bostadsfrågan,synes det vara lämpligt att något uppehålla sig vid de normer, som tillämpats, ochde resultat, som uppnåtts vid denna lokalundersökning.Huvudfrågan i denna har, som förut antytts, varit att undersöka, i vilket sambandlåg bostadsstandard stode med ekonomiskt nödläge. Härvid har man byggtpå tvenne värdenormer, nämligen dels en social minimistandard för familjebostadsutrymme,dels en sådan för familjeinkomst, båda differentierade med hänsyntill familjetyp.När det gällt att fixera bostadsutrymmesstandarden, ansågo de sakkunniga detönskvärt att taga hänsyn till alla de viktigare faktorer, som äro av betydelse fören bostads ändamålsenlighet. Ehuru det, som förut nämnts, för Göteborgs vid-