Sociala meddelanden. 1933: 7-12 (pdf) - Statistiska centralbyrån

NY ARBETSTIDSLAGSTIFTNING I POLEN449svår skada, att mannen följande natt avled å sjukhuset. Olyckans orsak var enligt flerasamstammande vittnesmål, att gajwiren genom avrostning avsevärt försvagats.3. Vid lossning av trävirke från tvenne järnvägsvagnar till en vid kajen förtöjd ångare,varmed 4 stuveriarbetare voro sysselsatta, hade den ena av vagnarna slutlossats, varefterde särkopplades. Den lastade vagnen sköts därefter några meter ifrån den andra ochstoppades på lämplig plats medelst en träklots mot ett av hjulen, varefter arbetarna skullepåbörja lossningen. Medan förberedande arbeten härtill pågingo, kom den tomma vagnenrullande efter, varvid en av arbetarna klämdes mellan vagnarnas buffertar så svårt, atthan kort efter ankomsten till sjukhuset avled. Ken olyckshändelse ansågs föreligga.4. Vid lastning i en norrlandshamn av trävaror från takpråm till ångare medelstfartygets vinsch och bom, hade vid ett tillfälle en slinga på omkring 1-5 tons vikt lyftac:a en meter, då bommen plötsligt föll ned, bräcktes nära fästet vid masten och gick överbord.Luckba8en träffades därvid av bommen i huvudet och å högra armen så svårt, atthan vid framkomsten till sjukhuset avled. Orsaken visade sig vara, att svetsningen i ögattill topp repsblocket öppnat sig och att blocket därigenom frigjorts från schackeln.Ny arbetstidslagstiftning i Polen.Av socialrådet Erik Sjöstrand.Genom lagen, den 18 december 1919 infördes i Polen en relativt långt gåendebegränsning av arbetstiden, vars mest utmärkande drag var, att veckoarbetstidenfastställdes till 46 timmar och övertidsbetalningen till 50 % à 100 %. Polen är ockett av de få länder, som infört laglig föreskrift om semester med lön, vilken enligtlagen den 16 maj 1922 skall utgå under 8 dagar om året efter ett års anställning ivisst företag och under 15 dagar efter tre års anställning.Den i Polen gällande lagstiftningen föreskriver kortare arbetstid än Washingtonkonventionenangående åtta timmars arbetsdag, men likväl har Polen ännu ickekunnat ratificera konventionen ifråga på grund av de svårigheter, som mött fördess tillämpning vid järnvägarna.I mars 1932 framlade socialministern för parlamentet en proposition om arbetstidensreglering inom industri och handel, varmed syftet bl. a. angavs vara attbringa den polska lagstiftningen i bättre överensstämmelse med Washingtonkonventionen.Förslaget gick ut på en viss förlängning av arbetstiden, och såsom motivhärför angavs nödvändigheten att åvägabringa en lättnad i de sociala bördornaför att möjliggöra genomförandet av den planerade ålderdoms-, invaliditets- ochdödsfallsförsäkringen för arbetare. Erinras må, att sistnämnda försäkring endastexisterar inom de gamla tyska delarna av landet, medan däremot sedan 1928 finnesinförd pensionsförsäkring för affärs- och kontorsanställda. Under den nu rådandedepressionen synas dock utsikterna för genomförandet av en liknande försäkringför arbetare te sig mycket ovissa. 1Ett annat och möjligen det betydelsefullaste motivet för den föreslagna förlängningenav den lagliga arbetstiden var att utjämna det handikap, som genom 1919års lagstiftning ansågs hava pålagts den polska industrien. Det gjordes också klartfrån regeringens sida vid förslagets framläggande, att regeringen alltjämt ställdesig gynnsam till en nedsättning av arbetstiden på internationell väg. Genom enlag den 7 november 1931 bemyndigades regeringen uttryckligen att vidtaga åtgärderför arbetstidens minskning, på villkor att motsvarande åtgärd samtidigt vidtogesi andra länder och i samma industrier.1 Jfr Soc. Medd. årg. 1932, sid. 400.27—323254. Soc. Medd. 1933.