Sociala meddelanden. 1933: 7-12 (pdf) - Statistiska centralbyrån

582 SOCIALA MEDDELANDEN 1933, NR 9branscher och å olika orter. I stort sett ställde den sig kortare i större städer än å mindreorter och på landsbygden, men är härvid att märka, att personalen i förra fallet ofta harläng vän att dagligen tillryggalägga mellan bostaden och arbetsplatsen. En nettoarbetstidav 48 timmar per vecka eller kortare hade omkring 1 j 3 av personalen enligt principalernasoch V« enligt personalens uppgifter. Inom den kooperativa detaljhandeln tillämpas 48-timmars vecka enligt kollektivavtal för flertalet anställda, dock ej inom mjölk- och brödbutiker,där arbetstiden är några timmar längre. I genomsnitt tillämpades i mjölkbodaroch vissa andra livsmedelsaffärer enligt arbetsgivarnas uppgifter 55-2 timmars och enligtpersonalens uppgifter 58-9 timmars arbetsvecka, vari ingår det för dylika affärer karakteristiskaordinarie söndagsarbetet.Inom butikshandeln synes emellertid gränsen mellan vad som anses för ordinarie tid ochför övertid ännu vara rätt flytande. Detta kan förklara, att medan arbetsgivarna uppgivit,att övertidsarbete förekommit för mindre än hälften av personalen, uppger denna att såvarit fallet för drygt / s . Arbete å sön- och helgdagar förekommer, som nämnts, regelmässigti mjölkbodar, konditorier, fruktaffärer o. d., som då hålla öppet vissa timmar, samti andra affärer i särskilda fall såsom vid inventering, skyltning o. d. En viss kompensationför dylikt överarbete erhålles genom att drygt /io &r butikspersonalen åtnjutersemester, för flertalet i två veckor per år.Jämföras de arbetstidsuppgifter, som erhållits vid förevarande undersökning, med motsvarandeför år 1920, hämtade från en tidigare undersökning, synas förändringarna undermellantiden varit skäligen obetydliga. Butikspersonalens arbetstid synes i vårt land ejvara särskilt lång, om den jämt öres med tillgängliga uppgifter från andra länder, särskiltNorge och Danmark.Fattigrvård och barnavårdTillståndet bland de arbetslösas barn i Tyskland. På förslag av Save the ChildrenInternational Union har den tyska centralen för ungdomsskydd (»Zentrale fUr freie Jugendwohlfahrt»)nyligen verkställt en undersökning av läget bland barnen till arbetslösa.Härvid har centralen samverkat med andra hjälporganisationer för ungdom samtmed tyska lärareföreningen. Läkare, experter på det pedagogiska och sociala områdetsamt funktionärer vid de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna och anstalterna för yrkesvalha jämväl deltagit i undersökningen, av vars huvudresultat här lämnas en summarisköversikt.I motsats till erfarenheterna från krigstiden, då bristen på livsmedel hade en omedelbaroch beklaglig inverkan på barnens hälsotillstånd, har man icke konstaterat några dylikapåföljder ar arbetslösbeten under den första tiden. Ställningen håller emellertid nu påatt förändras i detta avseende, och det framgår av undersökningen, att hälsotillståndetbland de arbetslösas barn märkbart försämrats under den sista tiden. Försämringenförklaras bero på, att de arbetslösas resurser uttömts och att det dåliga finansläget ikommunerna tvungit dessa att göra indragningar i utgifterna för läkarhjälp.Ar lärarnas dagliga iakttagelser framgå de svårigheter, som de arbetslösas barn haatt regelbundet bedriva Bina studier på grund ar nödtvånget att med sitt arbete bidragatill familjens uppehåll, svårigheterna att under rådande förhållanden bedriva läxläsningi hemmet ta. m.Den psykiska inverkan av föräldrarnas arbetslöshet på barnen varierar från ett tillståndav fullkomlig apati ända till kraftig reaktion mot hindren för tillgodoseendet av barnenspersonliga önskningar och behov. I många fall undergår deras karaktär en slående förändringpå grund av den del de nödgas taga i familjens kamp för tillvaron. De läggabort sorgfriheten och bete sig ofta som vuxna personer. Ofta konstaterar man hos demett mera utvecklat sinne för ekonomi och en förvånande blick för familjens finansiellaläge. f skolan visa de sig ofta likgiltiga för läxarbetet och äro i hög grad retliga.I åtskilliga fall ba undersökarna funnit, att familjekänslan hos barnen skärpts,varmed stundom följt aggressivitet mot andra barn. Man har antecknat fall, då barn