Sociala meddelanden. 1933: 7-12 (pdf) - Statistiska centralbyrån

644 SOCIALA MEDDELANDEN 1933, NR 10socialstyrelsen B. Nyström (ordförande), byggmästaren O. Engkvist, professorn G. Myrdal,arkitekten S. Wallander och förste stadsingenjören U. Åhrén.Utredningen skall enligt departementschefens uttalande ske i två etapper, don förstaavseende jämförelsevis omedelbara Åtgärder, som taga sikte på den värsta bostadsnödens avhjälpande,och den andra avseende en planmässig bostadspolitik på längre sikt. De tillden första etappen börande åtgärderna böra så påskyndas, att de kunna igångsättas redanunder nästa budgetår, detta särskilt med hänsyn därtill, att man för dessa åtgärder skallkunna utnyttja en del av de medel, som för nämnda år komma att anslås för bekämpandeav arbetslösheten.Byggnadgverksamheten i Danmark. Den danska byggnadsstatistiken, vilken av det StatistiskoDepartement fortlöpande publiceras i «Statistisko Efterretninger», har nyligenför åren 1916—1931 sammanställts i ett särskilt häfte av »Statistiske Meddelelser». 1 Pågrundval av denna sammanställning lämnas här vissa uppgifter, närmast avsedda attkomplettera en redogörelse för bostadsproduktionen i Danmark, som tidigare influtit iSociala Meddelanden.Under perioden 1916—1921 tillväxte befolkningen i huvudstaden och landsortsstädernamycket starkt, medan den privata byggnadsverksamheten låg nästan helt nere. Den somföljd härav uppstående bostadsbristen sökte man från det offentligas sida motverka delsgenom skattelättnader för nya bostadshus, dels genom statlig och kommunal subventioneringav och långivning åt bostadsföreningar och enskilda byggnadsföretagare, dels i någonmån genom statligt och kommunalt bostadsbyggande. Från och med år 1916 infördesoffentlig hyresreglering, vilken efter hand upphörde i landsortsstäderna under åren 1922—1926 men fortfarande i modifierad form tillämpas i Köpenhamn, där den enligt lag av år1931 skall fullständigt upphöra iörst 1935.Av nedanstående tablå framgår, hur det totala tillskottet av lägenheter åren 1916—1931fördelar sig på olika kategorier av byggnadsföretagare:Medan i Köpenhamn omkring hälften av nybyggnaderna skett genom kommunen ochbyggnadsföreningar, var så förhållandet i landsortsstäderna med icke ens en fjärdedel.Även den enskilda byggnadsverksamheten har i stor utsträckning understötta av det allmänna..Sålunda meddelas, att i huvudstaden c:a /« av de lägenheter, som 1916—1931uppförte av enskilda företagare, tillkommit under finansiell medverkan från det allmännassida. I landsortastäderna har på samma sätt under tiden 1920—1931 en tredjedel av denprivata byggnadsverksamheten finansierats.Byggnadskostnadernas utveckling framgår av följande indexserier, vilka avse arbetsochmaterialkostnaderna för uppförande av dels ett småbrukarhem på landet (totalkostnad),dels ett femvånings bostadshus i Köpenhamn (utan centraluppvärmning) med två- och trerumslägenheter(kostnad per kvm av den bebyggda arealen) enligt Köbenhavns kommunesstatistiske kontor resp. Köbenhavns almindelige Boligselskab. Till jämförelse medtagas i' Danmarks Statistik. Statistiske Meddelelser 4 Raekke, 88 Bind, 7 Haefte, Byggevirksomheden1916—1931.' Jfr Soc. Medd. arg. 1932, sid. 628.