Kallsortering

att insarnlingen blivit allt mer omfattande - och darmed aven mangderna komposterbart
material okat - har man skaffat sig varaktig avsattning in om kommunens park- och
kyrkogardsforvaltningarna samt hos en storre fastighetsforvaltares tradgardsavdelning.
Forsoken skulle efterhand omfatta omkring 2000 hushall boende i selva! villor som flerbostadshus.
Omreldena valdes sel att de representerade olika svclrighetsgrad i termer av
omreldets alder, social stabilitet, teknisk utrustning t ex tillgelng till sopnedkast. De olika
delforsoken byggdes upp sel att erfarenheterna freln ett delforsok skulle kunna tas till vara
i nasta delforsok i en stigande ordning av svarigheter. Pel detta satt skulle alla inblandade
ges mojlighet att samla erfarenheter for att battre mota de stigande svclrigheterna i form
tekniska och sociala forutsattningar.
Det var svArt - for att inte saga omojligt - att pel forhand planera in alla delstudier
eftersom vi pel forhand inte kunde forutsaga vilka svarigheter vi skulle mota. Det var
emellertid klart att en delstudie skulle goras kring icke-eltervinnare i Borels samt att
Konsumentteknik skulle kunna fortsatta sina studier av kallsorteringens pelverkan pel
hemmen. Dartill skulle ett informationssystem testas och vidareutvecklas. Efterhand kom
dessa studier aven att kompletteras med studier av behovet av narhet och bekvarnlighet
i insamlingssystemet, t ex vad galler funktionella avstelnd.
I en fastighet med sopnedkast genomfordes forsok med en av de boende styrd sackvaxlare.
Meningen var att de boende skulle kunna utnyttja det befintliga sopnedkastet
till selva! avfallet som komposterbart material och papper, genom att styra fram ratt sack
med hjalp av lagenhetsnyckeln.
I Borels danska vanort, Vejle, pel sodra Jylland utvecklas i stor skala ett system, som
bygger pel att man !agger avfall och komposterbart material i olikfargade pelsar i samma
behelllare. Pelsarna samlas med traditionell teknik for att sedan separeras automatiskt med
hjalp av en optisk lasare. Del det visade sig mycket svart att klara insarnlingen av det
komposterbara materialet i flerbostadshus med sopnedkast tog Gatukontoret i Borels fasta
pel grundtanken i det danska systemet och utvecklade detsamma med delvis annorlunda
teknik. I Borels anvandes forst - liksom i Vejle - grona och svarta pelsar, men efterhand
har systemet modifierats och idag anvands vita och svarta plastpelsar. Sorteringsutrustningen
bygger pel en helt annan teknik an den som anvands i V ejle.
En forsoksserie med vita och svarta pelsar byggdes upp pel samma satt som de tidigare
undersokningarna med en stegrande grad av svelrighet i termer av fysiska och sociala
forutsattningar. De forsta forsaken genomfordes med grona och svarta pelsar i ett
hogexploaterat villaomrelde. Efter nelgra melnaders drift var resultaten sel positiva- belde
avseende deltagande och maskinsystemens funktion - att kommunen beslot att bygga
vidare pel iden. Under forsommaren 1990 pelborjades ett brett upplagt forsok i fastigheter
med sopnedkast och en relativt resursstark befolkning. Detta forsok omfattar belde lelghus
och hoghus (6 vclningar). Infor denna utbyggnad modifierades systemet sel att svarta
pelsar anvands for komposterbart material och vita pelsar for avfall. Detta innebar att den
vanliga barkassen, liksom forr, skall kunna anvandas for soporna.
Forsaken i Borels ar de i sarklass mest omfattande i landet. De ar val inordnade i den
systematiska forskningen kring kallsortering och tamligen val dokumenterade, (Assarsson
och Berg 1990, Dahlberg 1990, Dahlman 1991, Israel 1990 och 1991).
87