Kallsortering

I takt med NARAB-forsokens fortskridande uppdagades kallsorteringen som en mojlig
verklighet, varfor aven andra renhftllare intresserade sig for frAgan, varvid Goteborgs
Stads RenhAllningsverk kom att gora ett antal forsok med Atervinning av torra material,
som Avfallsgruppen kunde folja pA relativt nara hftll. FrAgan om insamling och
Atervinning av komposterbart material aktualiserades pA nytt dA det stod klart att
cltervinningen av torra material aldrig kommer att reducera avfallsmangdema med mer
an 15 a 20%. Atervinningen mAste sAledes- om Atervinningen skall resultera i vasentligt
minskade avfallsmangder - aven omfatta insamling och clterforande av den biologiskt latt
nedbrytbara fraktionen - det komposterbara materialet. (Senare har detta aven kommit
att benamnas "bioavfall", ett begrepp som aven innefattar tradgArdsavfall, godsel mm).
Erfarenhetema frcln NARAB-regionen var sAdana att det clter blev dags att forsoka gel
ner i skala och tillsammans med en mindre grupp hushftll utveckla ett system for
omhandertagande av det komposterbara materialet.
Som ett forsta led i utvecklingen startade A vfallsgruppens dAvarande sociolog ett forsok
i Torsbo i Vaggeryd. I detta forsok gjordes grundlaggande erfarenheter for bland annat
forstclelsen for hur insamlingen rutiniseras hos befolkningen. I Vaggeryd gjorde aven
Institutionen for Konsumentteknik pA Chalmers de forsta mAlinriktade studiema av
diskbankskApen och deras inredning samt dess betydelse for kallsorteringen. I och med
detta infordes en ny metod - den konsumenttekniska metoden - vilket innebar en
betydelsefull utveckling for kunskapsbildningen.
Ungefar samtidigt pAgick forsok med insamling av vAtt och torrt avfall i Eslov och
Hoor. Forsoken byggde pA en verksamhet pA den europeiska kontinenten dar Atervinningsbart
material samlades in blandat i "Griine Miilltonne" 1 for att senare separeras
maskinellt och manuellt. Dessa forsok genomfordes helt i kommunal och privat regi.
Med denna bakgrund startades BorAsprojektet for att ge kunskapsunderlag for den
framtida avfallshanteringen i BorAs. Man avsAg att radikalt forandra den dA befintliga
avfallshanteringen i riktning mot en mer naturresursanpassad resthantering. I detta
inbegreps ett biologiskt kretslopp for framst hushAllens komposterbara material. Eftersom
systemet med insamling av vatt och torrt avfall medfor betydande oklarheter vad galler
prioriteringen vid sortering och darav foljande risker for kvaliteten pa framst den fardiga
komposten, var det viktigt att utveckla ett insamlingssystem med en klar prioritering av
det komposterbara materialet. Samtidigt bevarades en fraktion avfall, som trygghet for
de boende och sakerhet for systemet.
Redan efter nagot Ars forsoksverksamhet var villkoren klara for en traditionellt
organiserad insamling bland villabebyggelsen, medan det blev allt mer tydligt att en
sadan insamling ar svar att organisera och uppratthalla bland flerbostadshusen. Darfor
inriktades studiema pA att oka forstaelsen for kallsortering i denna typ av bebyggelse,
samt att utveckla teknik som kan passa dess befolkning:
* F iirsiik sopkarnseller under sopnedkast pA Hassleholmen. Karusellen
loste inga problem, men forstaelsen for kallsorteringens villkor fordjupades.
1 grana soptunnor
X