Kallsortering

muHisnan och en foradlad vetesort som exempel pA att det kan vara sviirt att skilja
mellan det artificiella och det naturliga. Bunge (1967, 1972) tar upp skillnaden mellan
att veta "varfor" och veta "hur", som grundlaggande distinktion mellan naturvetenskap
och teknologi. Det finns en klar skillnad mellan de olika kunskapsformerna: Tusentals
personer har lart sig ( hur) segla val utan att veta vaifor bAten egentligen dras framAt pA
en bidevind, istallet for att - som man skulle kunna forledas att tro - enbart tryckas At
sidan. Vi vet vaifor det blAser en sydvastlig kuling utan att veta hur vi skall kunna
pAverka vinden som sAdan eller dess utveckling. Som en foljd av kunskapen vaifor kan
vi emellertidforutsiiga vindens utveckling och darvid vidtaga mAtt och steg for att sakert
fortsatta seglatsen, kulingen till trots.
Det finns ett samband mellan de bAda kunskapsformerna. Kunskap om naturen kan oka
mojligheterna till effektiv och korrekt handling. Den erfarne seglaren har lart sig de
meteorologiska grunderna och darmed att tolka vadrets forandringar. Med de instrument
som stAr till forfogande gor han de nodvandiga observationema for att kunna utnyttja
sin kunskap for att inte overraskas av kulingen och i tid reva sina segel. ("Kommer regn
fore vind - tag toppseglen in" har vi av tradition fAtt lara oss). Har finns parallellt tvA
former av kunskap, som dock ar beslaktade i poiesis; kunskapen hur (att segla eller att
bygga skeppet) som ar duglighet- poiesis- samt kunskapen vaifor, beslaktad med den
exakta naturvetenskapen, fysis - det utur sig sjalvt uppgAende och poiesis i allra hogsta
bemarkelse.
Heidegger skiljer den moderna tekniken frAn vetenskapen i foljande resonemang:
"Eftersom den modema teknikens vasen har sin grund i stiillet, mAste denna teknik
utnyttja aven den exakta naturvetenskapen. Harigenom uppstiir den bedragliga illusionen
att den modema tekniken skulle vara tillampad naturvetenskap. Denna illusion kan aga
hestAnd blott sA lange man inte i tillracklig mAn frAgar sig vare sig av vad vasensharkomst
Nya tidens vetenskap ar, eller, an mindre, vad den modema teknikens vasen
ar."
Jag menar att teknologi ar vetenskap - laran om tekniken och dess kunskapsbildning,
men inte naturvetenskap. Tekniken ar i grunden skapande, tilldelande verkligheten nya
don, maskiner och apparater, sAdana som aldrig tidigare existerat. Denna tilldelande
aspekt gor tekniken direkt beroende av manniskan och fullstandigt kopplad till kulturen.
SAledes ar teknologin, sin koppling till naturvetenskapen till trots, i sitt vasen mer
beslaktad med samhallsvetenskap och humaniora, vilka studerar upp-dagandet, an med
naturvetenskapen, som i grunden studerar fysis, det utur sig sjalvt uppgAende. SA som
litteraturhistorien forhAller sig till dikten forhAller sig tekniken till teknologin.
Teknologins uppgift ar att generera sAdan kunskap att anvandbar teknik frilagges; inte
att sAsom naturvetenskapen visa vad som ar sant eller approximativt sant. Teknologins
kunskapsbildning utgiir frAn att frilagga och uppratta forstAelse for ett givet tekniskt
problem och frAn denna forstAelse tilldela och frigora teknik som klarar de (tekniska)
normer som innebar att det politiska, sociala och ekonomiska kravet ar uppfyllt.
Kravuppfyllelsen kan till dels matas och exakt registreras. I andra delar blir det en frAga
om att tolka teknikens funktion relaterat till de rAdande normema. Teknologins kunskap
finns i det Heidegger kallar aletheu'ein. Teknologin uppdagar sAdant som inte
frambringar sig sjalvt, som annu inte foreligger, och som darfor kan se ut och utfalla an
pA det ena, an pA det andra sattet.
17