Kallsortering

stand varmekomposter for matavfallet pft daghemmen och man driver riktad undervisning
pa skolans mellanstadium etc. Dartill ges alit fler amneslarare fortbildning som
aven innefattar kallsortering och fttervinning. Bamen blir darmed pa manga hall nyckelpersoner
i bostadsomradena.
Pa detta satt involveras vi som privatpersoner och som yrkesarbetande allt mer i
kallsorteringen. I takt med att verksamheten byggs uti landet erbjudes allt fler grupper
och alit fler enskilda personer att delta i hemmet. Deltagandet stottas sedan genom olika
aktiviteter i daghem och skola samt genom att hemtjanst och fastighetsanstallda hjalper
till.
Sven Dahlman har gjort ett forsok att skapa sig en uppfattning om i vilken man det
erbjudna kallsorteringssystemet samverkade med ett vaxande kretsloppstankande. Hans
tolkningsunderlag var emellertid litet - det informationsmaterial som gatt ut till befolkningen
samt "anekdotiska grunder" (Dahlman 1992). Dahlman varderar informationens
och verksamhetens pedagogiska aspekter som tunga nar han studerar forutsattningama
for en god kretsloppsforstaelse. V ara gemensamma erfarenheter fran Boras Ieder
tankama at samma hall. Informationen ar mycket mer an en eller flera valgjorda
broschyrer. For att stodja kretsloppstankandet fordras ett helt pedagogiskt system.
9 .. 4 Hur val slutes kretsloppen?
Under forsaken i Bagaregarden minskades avfallsmangderna som mest med 50%, medan
NARAB-systemet resulterade i en sa liten minskning som 16% - den goda atervinningsgraden,
totalt 64%, till trots. I Boras visade vi att man med traditionell insamlingsteknik
kan minska avfallsmangderna fran enbostadshusen fran 14 kg/vecka till 4
kg/vecka, en reduktion med over 70%, under forutsattning att man tar aterforandet av
den komposterbara fraktionen pa allvar. Efterhand nadde vi, via systemet med svarta och
vita pasar, liknande resultat i flerbostadshusen i Kristineberg. Avfallsmangden
reducerades fran 6.3 kg/hushall och vecka till 2,3 kg/hushall och vecka, vilket innebar
en reduktion med omkring 65%.
Innebar detta nu att kretsloppen sluts? Det forsta villkoret maste vara att det utsorterade
materialet verkligen fors till atervinning och en atercirkuleras i det sammanhang dar det
hor hemma: hushallens atervunna papper fors till tidningspappersbruk, glaset fors till ett
forpackningsglasbruk och sa vidare. Detta ar mojligt nar det finns marknader, som - med
eller utan ekonomiska styrmedel eller andra stottor - handlar med de material som gors
tillgangliga genom kallsorteringen. Allt insamlat material i A vfallsgruppens forsok har
kunnat garanteras avsattning och darmed garanteras slutandet av de samhalleliga
kretsloppen for de material som samlats in.
Digestatets och kompostens (i fortsattningen kallar jag dem bada kompost) aterforande
till marken fordrar ocksa en marknad. Det naturliga i ett renodlat kretsloppssamhalle
vore att lata materialet aterga till de marker varifran det en gang kommit. Detta later sig
emellertid inte goras idag, dels pa grund av att det annu inte finns nagon marknad for
kompost pa jordbruksmark, dels for att kostnadema for transport av komposten mellan
storstaderna och jordbruksomradena skulle te sig allt for stora. Komposten maste darfor
tills vidare ges en marknad i eller i narheten av tatorterna.
161