Kallsortering

More documents

Recommendations

Info

Bostadstyp* maj/juni-82 VCK VCP vco RCK FCK FC P FCO FPK Glesb. Glesb. P Glesb. 0 A vfallsgenerering 1 olika bebyggelsetyper i de olika kommunerna, kg/hh och vecka 12,8 9,0 * VC =villa centralort RC = radhus i centralort VP = villa i annan tatort FC flerbostadshus i centralort FP = flerbostadshus i annan Hitort Glesb. = Glesbygd jan/feb-83 12,4 12,3 11,6 8,9 9,1 5,0 3,8 6,7 5,0 K = Klippan P = Perstorp 6 = Orkelljunga mars-83 Atervinningsgradenfor papper lag under mataret 1982-83 pa 78% for hela regionen. Vid tva mattillfalJen under aret varierade atervinningsgraden 70-74% bland villorna i tatorterna och 50-64% for glesbygden. Vid den enda analys som genomfordes bland flerbostadshusen lag atervinningsgraden pa 77% Atervinningsgradenfor gtas varierade 36- 47% for villoma i tatort och 50-56% for glesbygden. Atervinningsgraden for textilier varierade 33-44% i tatort och 64-66% i glesbygd. Sett over he/a dret och he/a regionen konstaterades atervinningsgraden for papper vara 72%, for glas 56% samt for textilier 55%. Nagon atervinningsgrad for plat (metaller) kan inte beraknas pa grund av ett systematiskt matfel. 1 NARAB-systemets kostnader och intakter kunde relativt enkelt beraknas over de snavaste systemgranserna (sjalva atervinningen). Nettot ar 1982 (for villor och glesbygd) beraknades till en kostnad av 246.000 kronor. Med flerbostadshusens pappersinsamling blev nettokostnaden 267.000 kronor - motsvarande 317 kronor per ton insamlat material. 1 Det finns en cltervinningsgrad for "plclt" rapporterad (Arehag m.fll984) eftersom vi forst flera clr senare kom underfund med det analysfel, som nu omojliggor anvandning av data bildade fore 1987. 8 9,4
NARAB har till denna kalkyl aven lagt vinsten i en minskad anvandning av Hyllstofta avfallsupplag, och uppskattat vardet av detta till deponeringsavgiften: 60,37 kronor per ton. Nettokostnaden skulle i sa fall bli 223 kronor per ton atervunnet material. Aterfort till hushallens utgifter innebar de for 1982 redovisade resultatet en kostnad av 22 kronor per villahushall och ar. Till detta skall aven laggas den tid hushallen lagger ned pa atervinningen, som i medeltal kunnat beraknas till 12 minuter per hushall och vecka. Den berakning av ett samhallsekonomiskt varde av NARAB-systemet som genomforts bor inte leda till alit for langtgaende slutsatser eftersom det foreligger risker for dubbelrakning i de berakningar som gjorts. NARAB-systemet var under lang tid i standig forandring saval organisatoriskt som genomforandemassigt. Da forsoksverksamheten avrapporterades pagick fortfarande en finslipning av insamlingsdistriktens utformning for saval atervinningsbilen som insamlingen av avfall. Det visade sig namligen att atervinningen, som totalt kom att omfatta omkring 16% av den totala resttnangden fran villorna, medforde att insamlingen av avfan kunde effektiviseras sa att distrikten kunde utvidgas efter hand. Atervinningsfordonets distrikt maste daremot minskas fran ursprungligen 600 villor per dag till 500 villor per dag. Idag - 10 ar efter forsoksperioden - anvands ett tvakammarfordon, och nu hamtas endast papper, glas och burkar i den manatliga insamlingen. Textilierna har under nagra ar samlats in tva ganger om aret, men den insamlingen upphor i och med utgangen av 1992, pa grund av avsattningssvarigheter. B3.3 Boras Den for kommunen och hogskolan gemensatnma rapporteringen konstaterar att det ar fullt mojligt att omforma kommunens avfallshantering fran traditionell kvittblivning till en verksamhet med minskande avfallsmangder, minimal miljobelastning och maximal atervinning som mal. Rapporteringen av forsoksverksamheten ar noga delad i forsok i omraden med enbostadshus och forsok i omraden med flerbostadshus. Huvudintrycket ar att atervinningssystemet redan tidigt fungerade bland villorna, medan flerbostadshusen var svarare att komma tillratta med och ganska snart stod det klart att man maste soka sig helt nya vagar for att klara insamlingstekniken i flerbostadshusen. Den vag man sokte sig blev da det system som med tiden kom att bli Boras-systemet - Svarta och Vita pasar. Alia forsok bland enfamiljshus maste betraktas som lyckade avseende saval deltagande och materialens renhet som insamlingsteknik. Som framgar av figur B3.5 har avfallsmangden reducerats fran 14 kg avfall per hushall till 4 kg avfall per hushall. Detta ger en reduktion av avfallsmangderna pa over 70%. Det finns emellertid vissa problem av lokal natur, t ex vad galler komtnunikationen mellan renhallningsverket och de boende, som maste uppmarksammas vid en kommande utbyggnad. Vi kan idag pasta att vi vet 9
Page 1 and 2:
Kallsortering Teori, metod och impl
Page 3 and 4:
Jag har givit min avhandling monogr
Page 5 and 6:
1 2 3 4 5 S yfte och terminologi 1.
Page 7:
7.4 7.5 7.6 7.7 7 .3.6 Brukartillga
Page 10 and 11:
kallsorteringen som en vasentlig de
Page 12:
I takt med NARAB-forsokens fortskri
Page 15 and 16:
I avhandlingen ges foljande forslag
Page 17 and 18:
des fran 6,3 kg/hushMl och vecka ti
Page 20 and 21:
1 I slutet pA1960-talet borjade kon
Page 22 and 23:
att visa upp hur kunskapsbildningen
Page 24 and 25:
Som namnts tidigare definierade jag
Page 26:
darmed relativt allmangiltig for de
Page 30 and 31:
I mitt sokande efter restprodukttek
Page 32 and 33:
patraffas bland de andra traden. s
Page 36 and 37:
muHisnan och en foradlad vetesort s
Page 40 and 41:
A vhandlingsarbetet ar min egen bea
Page 42:
deduktivt. Vanligen utgor den aven
Page 45 and 46:
omraden naturliga och Himplig metod
Page 47:
I takt med att forskargruppens fors
Page 51:
vad hygien egentligen ar och vad fo
Page 54 and 55:
Dumpningen tycks ha kunnat fortga H
Page 56:
avfallet okade samtidigt som kommun
Page 59:
Del papperssacken introducerades un
Page 63 and 64:
insamling. Renhallningsverket skott
Page 65 and 66:
forsorjning. Vissa specialiserar si
Page 67:
stonnakt. Problemet var att ravaruk
Page 71 and 72:
att "over en natt" konvertera sig f
Page 73 and 74:
ara till liten del integreras i des
Page 75 and 76:
motsvarande mojlighet till cirkulat
Page 77:
Nar sedan alit ar omsorgsfullt blan
Page 80 and 81:
Svensk Atervinning (SSA) med det ve
Page 82 and 83:
Har lades alltsa grundema for en 15
Page 84 and 85:
Figur 6.2 Forsoksomn1det i Bagarega
Page 86:
utsorterade materialens kvalitet ha
Page 89:
kommunikation mellan boende och ren
Page 94:
Mjolbysystemet har som forsta forde
Page 98:
tionen skulle sedan i samarbete med
Page 101 and 102:
Skap och inredning ar element i ett
Page 104 and 105:
Egen undersokning. Dar inte annat a
Page 106 and 107:
att insarnlingen blivit allt mer om
Page 108 and 109:
6.9.2.3 ut till alia berorda hushal
Page 111 and 112:
gemensamma soprum eller med sopnedk
Page 113 and 114:
Atervinningsgrad och renhet hos pap
Page 116 and 117:
En viktig finess i separeringsanHig
Page 118 and 119:
6.9.6.4 Resultat Detta avsnitt bygg
Page 120 and 121:
Flera kommuner har under arens lopp
Page 122:
forsok med gruppkompostering i fler
Page 125 and 126:
skulle erbjudas. DarpA foljde infor
Page 127 and 128:
En tredjedel av de svarande menade
Page 129 and 130:
96% och 97%. Med den osakerhet som
Page 131 and 132:
som kommer fran en- och flerbostads
Page 133 and 134:
hoga hygieniska krav. Har kom vi is
Page 136 and 137:
Kallsorteringstekniken har sA mAnga
Page 138 and 139:
av U ttolkandet av inneborden av va
Page 141 and 142:
implicit i samma betydelse som avfa
Page 143:
textilier skilda fr:1n avfallet. De
Page 147 and 148:
ett Reforsk-projekt som syftade til
Page 153:
de forefaller konsumera mindre. Nar
Page 156 and 157:
«ltmotorn den forsta gmgen pa saso
Page 158 and 159:
Dahlman system: foljande forslag pi
Page 161:
I de tv! politiskt initierade proje
Page 164 and 165:
For att kallsorteringens ide skall
Page 167 and 168:
systemforandringen. I denna broschy
Page 170 and 171:
m fl (1990) kompletterade mangdmatn
Page 172:
kommentar frAn de renhallare som de
Page 177 and 178: Marknaderna mAste standigt bearbeta
Page 179 and 180: hand av kvantiteten. Han kommer pa
Page 182 and 183: uthalliga samhallet, men genom Ater
Page 184 and 185: Under den tid Borcis-systemet utvec
Page 186 and 187: amnen, dels for att finna de avfall
Page 188 and 189: gifterna. naturliga ar att man folj
Page 190 and 191: Agenda 21 (1992): Changing consumpt
Page 194: Everett, J.W. (1992): Environmental
Page 198: More, T. (1516): Utopia. Till svens
Page 203 and 204: Blyhalten i Boraskompost samt kompo
Page 205: Tabell B3.2 Tabell B3.3 OverenssHim
Page 213: Modell for berakning av hushallsavf
Page 217: B3:1 U ndersokningens kanske vasent
Page 221 and 222: emarkelse, kan ny forskning tas som
Page 223: Efterhand har dock textilfraktionen
Page 229: 3 resursstarka och ar potentiella a
Page 232: aven ett antal okanda "sjalvklara"
show all

Kallsortering

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?