Kallsortering

More documents

Recommendations

Info

av U ttolkandet av inneborden av vad man menar med ett lyckat krulsorteringssystem mc1ste ske mot bakgrund av vad systemet avser - inte bara vad det tycks avse. Man mc1ste dfufor analysera vilka bakomligande faktorer som kan pc1verka resultatet. Sven Dahlman (1992) kallar dessa "forutsattningsfaktorer". Vi har urskilt sju sc1dana faktorer: prioriteringar: Vilka fraktioner, amnen, material betonas och utpekas som viktiga? Hur visar man detta i ord och narhet till uppsamlingsstalle? opinionsklimat: Hur viktig har avfallsfrc1gan varit i den allmanna debatten lokalt? Hur stor vikt har kommunen lagt vid att fora ut sitt budskap? de boende och deras resursmassiga forutsattningar for deltagande bebyggelsen: Vilka fysiska forutsattningar erbjuder bebyggelsen i form av forvaringsutrymmen, narhet till uppsamlings- och hamtningsplatser, tillgc1ng till odlingslotter etc. informationsinsats samt anviindandet av lokala incitament for introduktion och drift * status: Ar den aktuella kallsorteringen enbart ett forsok eller utgor den en etablerad verksamhet? Synes kommunen och hamtningsorganisation ta forsoket/verksamheten pel allvar? * kretsloppsforstdelse: Arden aktuella kallsorteringen sA arrangerad i tekniskt, organisatoriskt och informationsmassigt avseende att den stods av och sjalv framjar kretsloppsforstc1else? Med dessa faktorer kartlagda kan man stalla forvantningar pel sitt kallsorteringssystem och dess funktion, uttryckt i t ex materiella, sociala, ekonomiska termer. 7.3.2 Mangd Sjalvfallet ar de insamlade mangderna Atervinningsmaterial av varde for forstc1elsen av ett kallsorteringssystems funktion- inte minst de forandringar som kan komma till stAnd som c1rstidsvariation eller pel grund av olika Atgarder i systemet. Kontinuerliga matningar ar dfufor av stort varde for utvarderingen av system for kallsortering. Fdigan om vad som ar "mycket" och "litet" Atervinningsmaterial ar daremot inte givet, inte heller vad man skall relatera mangderna till- invc1narantalet, antalet hushc1ll (eller lagenheter) eller kanske rent av antalet insamlingsbehc1llare eller hamtningsstallen. Det ar inte heller givet vilket forfaringssatt man skall bruka nar man mater mangderna. Matproblemet diskuteras i avsnitt 7 .4.1. Everett och Pierce (1992) menar att mangden insamlat Atervinningsmaterial per capita (MRR) forefaller vara det basta mc1ttet pel ett c1tervinningssystems framgc1ng. MRR kan jamforas med mangden tillgangligt c1tervinningsmaterial per capita. 119
Eftersom MRR pAverkas av sAval deltagande som atervinningsgraden bland de deltagande och reflekterar talet dessa fragor. MRR kan emellertid inte lokalisera eventuella problem. A vfallsgruppen har valt att redovisa insamlingsresultat i vikt per hushAll, som sattes lika med vikt per (bebodd) Higenhet. Normalt sett ansattes antalet bebodda lagenheter vara lika med totala antalet lagenheter, men i vissa fall mclste hansyn tas till att det kan finnas tomma Hi.genheter. Ett sadant fall var de ombyggnadsarbeten som pagick i Sodra Gota i BorAs, som betydde att en huskropp i taget tomdes pa folk for att renoveras. En resultatredovisning baserad pa hushallen underHittar mojligheterna att utnyttja resultaten for att prognostisera mangderna avfall och atervinningsmaterial utifran latt tillgangliga och neutrala data. Ett ytterligare skal - som A vfallsgruppen anammade redan i slutet av 1970-talet- var att man kan rakna med en viss baslast av restmaterial fran varje hem; de allra fiesta har en morgontidning, och forst nar familjen ar mycket stor uppstclr behovet av ytterligare en. Likasa delas all direktreklam ut till varje hushall och inte till varje invanare. I bAde den forsta rapporten fran Bagaregarden och i NARAB-rapporten visade vi hur skillnaderna i den dominerande dagstidningens vikt kommer att bestamma vilka mangder papper som finns tillgangliga for atervinning. Detta innebar, vilket papekats, att kraven pel stora mangder papper (per hushall) till atervinning okar i de omraden (storstadsregionerna) dar stora morgontidningar dominerar, medan sma kommuner aldrig kan na samma insamlingsresultat (per hushall). Nar man sedan studerar mangderna mer i detalj finner man att det inom varje kommun finns stora skillnader mellan olika typer av bebyggelse (Arehag m fl 1984, Assarsson Berg 1990 och Berg 1992a). Man far saledes inte stalla samma krav pa insamlade mangder per capita eller per hushall i alia delar i en och samma kommun. 7 .3.3 Atervinningsgrad - Utsorteringsgrad For att komma tillratta med problemen med svarjamforbara mangdtal kan man pa konventionellt satt overfora absolutvardena till relativvarden. Mangden insamlat material relateras del till den tillgangliga mangden i ett tal sotn vi kallar atervinningsgrad. Atervinningsgraden ar dimensionslos och anges i procent. Med detta matt skapas en omedelbar jamforbarhet mellan olika forsok och olika omraden. Skillnader i angiven atervinningsgrad kommunicerar pa ett tydligt satt skillnader i effektivitet i atervinningssystem. Relationstalet - den tillgangliga mangden av ett visst material - mates med hjalp av plockanalyser av det kvarvarande avfallet. Den resterande mangden i avfallet tillsammans med den separat insamlade mangden utgor den potentiella mangden. Med detta forfarande - plockanalys av avfall - kan man konstatera den verkliga potentiella mangden. Dar plockanalysen inte ar mojlig kan berakningen av atervinningsgrad ske mot bakgrund av mer eller mindre befast kunskap om det ursprungliga avfallet. I bilaga 3 redovisas en modell for berakning av avfalls mangd och sammansattning, vilken kan utgora grund aven for berakningar av atervinningsgrad. Man maste dock nar man anvander schabloner - vara tnedveten otn tnojliga lokala variationer, som kan ge orimliga cltervinningsgrader, se aven definitionen i kapitel 1. 120
Page 1 and 2:
Kallsortering Teori, metod och impl
Page 3 and 4:
Jag har givit min avhandling monogr
Page 5 and 6:
1 2 3 4 5 S yfte och terminologi 1.
Page 7:
7.4 7.5 7.6 7.7 7 .3.6 Brukartillga
Page 10 and 11:
kallsorteringen som en vasentlig de
Page 12:
I takt med NARAB-forsokens fortskri
Page 15 and 16:
I avhandlingen ges foljande forslag
Page 17 and 18:
des fran 6,3 kg/hushMl och vecka ti
Page 20 and 21:
1 I slutet pA1960-talet borjade kon
Page 22 and 23:
att visa upp hur kunskapsbildningen
Page 24 and 25:
Som namnts tidigare definierade jag
Page 26:
darmed relativt allmangiltig for de
Page 30 and 31:
I mitt sokande efter restprodukttek
Page 32 and 33:
patraffas bland de andra traden. s
Page 36 and 37:
muHisnan och en foradlad vetesort s
Page 40 and 41:
A vhandlingsarbetet ar min egen bea
Page 42:
deduktivt. Vanligen utgor den aven
Page 45 and 46:
omraden naturliga och Himplig metod
Page 47:
I takt med att forskargruppens fors
Page 51:
vad hygien egentligen ar och vad fo
Page 54 and 55:
Dumpningen tycks ha kunnat fortga H
Page 56:
avfallet okade samtidigt som kommun
Page 59:
Del papperssacken introducerades un
Page 63 and 64:
insamling. Renhallningsverket skott
Page 65 and 66:
forsorjning. Vissa specialiserar si
Page 67:
stonnakt. Problemet var att ravaruk
Page 71 and 72:
att "over en natt" konvertera sig f
Page 73 and 74:
ara till liten del integreras i des
Page 75 and 76:
motsvarande mojlighet till cirkulat
Page 77:
Nar sedan alit ar omsorgsfullt blan
Page 80 and 81:
Svensk Atervinning (SSA) med det ve
Page 82 and 83:
Har lades alltsa grundema for en 15
Page 84 and 85:
Figur 6.2 Forsoksomn1det i Bagarega
Page 86:
utsorterade materialens kvalitet ha
Page 89: kommunikation mellan boende och ren
Page 94: Mjolbysystemet har som forsta forde
Page 98: tionen skulle sedan i samarbete med
Page 101 and 102: Skap och inredning ar element i ett
Page 104 and 105: Egen undersokning. Dar inte annat a
Page 106 and 107: att insarnlingen blivit allt mer om
Page 108 and 109: 6.9.2.3 ut till alia berorda hushal
Page 111 and 112: gemensamma soprum eller med sopnedk
Page 113 and 114: Atervinningsgrad och renhet hos pap
Page 116 and 117: En viktig finess i separeringsanHig
Page 118 and 119: 6.9.6.4 Resultat Detta avsnitt bygg
Page 120 and 121: Flera kommuner har under arens lopp
Page 122: forsok med gruppkompostering i fler
Page 125 and 126: skulle erbjudas. DarpA foljde infor
Page 127 and 128: En tredjedel av de svarande menade
Page 129 and 130: 96% och 97%. Med den osakerhet som
Page 131 and 132: som kommer fran en- och flerbostads
Page 133 and 134: hoga hygieniska krav. Har kom vi is
Page 136 and 137: Kallsorteringstekniken har sA mAnga
Page 141 and 142: implicit i samma betydelse som avfa
Page 143: textilier skilda fr:1n avfallet. De
Page 147 and 148: ett Reforsk-projekt som syftade til
Page 153: de forefaller konsumera mindre. Nar
Page 156 and 157: «ltmotorn den forsta gmgen pa saso
Page 158 and 159: Dahlman system: foljande forslag pi
Page 161: I de tv! politiskt initierade proje
Page 164 and 165: For att kallsorteringens ide skall
Page 167 and 168: systemforandringen. I denna broschy
Page 170 and 171: m fl (1990) kompletterade mangdmatn
Page 172: kommentar frAn de renhallare som de
Page 177 and 178: Marknaderna mAste standigt bearbeta
Page 179 and 180: hand av kvantiteten. Han kommer pa
Page 182 and 183: uthalliga samhallet, men genom Ater
Page 184 and 185: Under den tid Borcis-systemet utvec
Page 186 and 187: amnen, dels for att finna de avfall
Page 188 and 189:
gifterna. naturliga ar att man folj
Page 190 and 191:
Agenda 21 (1992): Changing consumpt
Page 194:
Everett, J.W. (1992): Environmental
Page 198:
More, T. (1516): Utopia. Till svens
Page 203 and 204:
Blyhalten i Boraskompost samt kompo
Page 205:
Tabell B3.2 Tabell B3.3 OverenssHim
Page 213:
Modell for berakning av hushallsavf
Page 217:
B3:1 U ndersokningens kanske vasent
Page 221 and 222:
emarkelse, kan ny forskning tas som
Page 223 and 224:
Efterhand har dock textilfraktionen
Page 225:
NARAB har till denna kalkyl aven la
Page 229:
3 resursstarka och ar potentiella a
Page 232:
aven ett antal okanda "sjalvklara"
show all

Kallsortering

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?