Kallsortering

som kommer fran en- och flerbostadshus. Proverna representerar saledes den tid, den
blandning av bebyggelse och den dynamik som varit for handen. Har blandas okontrollerat
komposterbart material fran olika typer av bebyggelse, med olika grad av etablering
och ibland rent av med olika introduktionsvillkor for de boende.
Provet fn1n Boras utgors av svarta pasar fran de omkring 12.000 hushall som anslutits
till systemet med svarta och vita pasar. Huvuddelen av dessa bor i enbostadshus;
omkring 2.000 hushall bor i flerbostadshus. I de tidigare analyser som gjorts har vi
konstaterat att blyhalterna haft en sjunkande tendens och tarde hamna val under 100 mg
Pb per kg TS. Analysema i Ludvika visar pa ett medelvarde av 19 mg Pb per kg TS i
rakomposten och omkring 60 mg Pb per kg TS i den fardiga komposten. Med tanke pa
tidigare analyserna, och de forhallanden som radde vid provtagning for dessa, ar de ovan
presenterade haltema trovardiga.
Man kan annars allvarligt ifragasatta det samordnade kallsorteringsprojektets grundlaggande
metod eller brist pa metodologisk analys:
Oavsett hur val de olika matningarna och analyserna genomforts blir en undersokning
aldrig battre an vad den primara provtagningen ar. Jag skall har inte diskutera den teknik
som anvandes vid forbrannings- och komposteringsforsoken. Jag skall inte heller
diskutera provtagnings- och analysteknik i sam band med studier av rokgasernas sammansattning
eller det komposterbara materialets och kompostens kvalitet med undantag fran
metallananlyserna i kompost och rakompost. Jag pekar enbart pa nagra av de omstandigheter
som radde da man forsag forsaken med kompostering och forbranningsforsoken
med ramaterial, dvs hur den primara provtagningen gick till. Detta ar namligen viktigt
for hur man skall tolka delresultaten. Det ar aven grunden for att jag inte kan anvanda
den information som projektledningen 30 erbjudit sig stalla till mitt forfogande.
Det ar naturligt att alia inblandade kommuner varit mana om att sa snabbt som mojligt
samla ihop tillracklig mangd material till komposterings- och forbranningsforsoken. I
den situationen tar man tillvara aUt relevant material som genereras i de egna forsoken.
Man tar det tillvara sa som det levereras in av renhallaren. Detta betyder att materialblandningen
till sitt innehall bestams av den fordelning av lagenheter i en- och
flerbostadshus som rakar vara for handen, liksom av fordelningen mellan gamla inkorda
forsoksomraden och nyintroducerade omraden. Som framgatt tidigare ar det inte heller
ovasentligt under vilken arstid provet samlas in.
Flera av de kallsorteringsforsok som levererat material till forsaken med kompostering
och forbranning ar sma, sa sma att man varit tvungen att lagra materialet under mycket
lang tid, upp till 37 veckor. Ingen har lagrat material kortare tid an 16 veckor. Denna
lagring har skett under varierande omstandigheter; utomhus under bar himmel eller under
tak. Materialet utsatts for vata eller uttorkning och inte minst for biologisk
nedbrytning i varierande takt beroende pa tillgang pa fukt, syre och naringsamnen. I det
30
Vid ett telefonsamtal i slutet av augusti 1992 bad jag projektledaren Hakan
Rylander (Svenska Renhallningsverksforeningens VD) om att fa ta del av
Flyhammars m.fl. rapport. Jag blev da erbjuden att aven ta del av andra inkomna
delrapporter, varvid jag tackade ja till Sven Dahlmans rapport (Dahlman 1992) i
koncept.
112