Kallsortering

Man s§.g till att insamlingen fungerar under ordnade forh§.llanden samt att det material
som samlas in tas till vara pa avsett satt, dvs sa som man givit lofte om i informationen.
I informationskedjan ingar aterkopplingar, vilket innebar att de som deltar i §.tervinningen
aven far ta del av resultaten. Aterkopplingen skedde pa tre satt: utdelning av
skriftlig information, anvandning av den fardiga komposten pa bostadsomradets gronytor
och i rabatter. traffar i form av omradesmoten eller liknande
Forskargruppen och renhallningsverket foljer utvecklingen av det introducerade
atervinningssystemet. I de avseenden systemet inte fungerar eller fungerar daligt satter
man adekvata atgarder for att forbattra funktionen hos systemet.
6.9.6.3 Uppfoljning
Utvarderingen av forsoken gjordes primart pa de insamlade materialens renhet, kvantitet
samt atervinningsgrad. Renhallningsverket har kompletterat matningarna med intervjuer
i avsikt att skapa forstaelse for hur informationen tagits emot och vilka svarigheter
hushallen mott i definitionen av de olika atervinningsmaterialen samt for hanteringen i
hemmen etc.
Plockanalyserna genomfordes normalt pa ett stickprov av 15-20 sackar fran flerbostadshus
respektive 20 hushall i villaomraden. Sammantaget under en langre tidsperiod kom
saledes dessa stickprov att innehalla ett mycket stort antal sackar. Plockanalyserna har
genomforts av dels Lars Ove Sorman och Arne Kallhed (hosten 1990) dels Anders
Thorell och Leo Fiedler (1991). De senare genomforde analyserna som en del av sitt
examensarbete (Fiedler och Thorell 1992).
Kommunen har kontinuerligt registrerat insamlade mangder genom att vid varje
insamlingstillfalle pa fordonsvag vaga total insamlad mangd svarta och vita pasar. Dessa
matningar har skett som brutto fordonsvagning efter en taravagning i borjan av forsoket.
Mangden papper vagdes som total vikt i fordonet som sedan fordelades pa varje enskild
container efter uppskattad volym i varje enskild behallare. Mangden glas vagdes i
kranvag i samband med tomning.
Thorell och Fiedler har i sitt examensarbete 20 aven studerat den utrustning som
separerar de svarta och vita pasarna fran varandra genom att dels titta pa frekvensen
felsorterade pasar, dels gora en forenklad arbetsmetodvardering.
Utvarderingarna har gjorts mot bakgrund av dels det allmanna kunskapsintresset, som
i nagon man skulle kunna ses som generell forstaelse for olika grundproblem i kallsorteringen,
dels det speciflka kunskapsintresse som manifesterades i att kommunen stod
infor en radikal forandring av sin renhallning i sikte att na en atervinningsbaserd
restprodukthantering for framtiden. Detta innebar att rapporteringen bitvis blivit ojamn.
20
Matningarna utfordes under 1991, men rapporten omfattar aven Sormans och
Kallheds matningar.
98