Kallsortering

«ltmotorn den forsta gmgen pa sasongen medan teven maste kunna handhas av ett barn.
Vad som anses vara fungerande teknik relaterar saledes till nagot matt av driftsakerhet
och samtidigt till enkelhet i handhavandet och begriplighet for funktionen.
Ett atervinningssystem maste ocksa fungera, men i vilka avseenden kan man tillata en
och annan lapsus, och hur ofta far dessa lapsusar upptrada? Vissa problem ar allvarligare
an andra och vissa problem ar allvarligare i ett sammanhang an i ett annat. Det kan t ex
vara acceptabelt att behallaren for papper ar full ett par ganger per ar, sa att man m«lste
bara tillbaka den pappershog man tankt gora sig av med. Det ar daremot fullstandigt
oacceptabelt att behallaren for komposterbart material ar overfull ett par ganger per ar
eftersom man inte utan negativa konsekvenser kan bara tillbaka sadant material till
hemmet. Man kan uppenbarligen acceptera att bara sina smabatterier nagra hundra meter,
medan man helst undviker att bara det tunga papperet langre strackor. Det komposterbara
materialet, som bar med sig mycket av de traditionella obehagen soporna, forefaller
man inte villig att bara langre bort an vad man burit soporna. Det betyder for manga att
man inte bar dem langre bort an till sopnedkastet.
Margaretha Dahlberg har, som tidigare namnts, i sin undersokning i Bollebygd i Boras
(Dahlberg 1990) konstaterat att summan av flera sma - och var for sig ganska obetydliga
- systemfel eller anledningar till vantrivsel kan fa en grupp manniskor att borja ta
avstmd inte bara fran det atervinningssystetn de ar kopplade till utan kanske till hela
iden. Hon kom i samband med ett intervjuarbete i kontakt med en grupp manniskor i
kedjehus med gemensam atervinning och gemensam avfallshantering. Eftersom det var
svart for sopbilen att komma till for tomning brukade de boende fora ut karlen under
hamtningsdagen. Detta arbete delades mellan hushallen, och ofta var det kvinnorna som
genomforde detta. Under den period det komposterbara avfallet samlades in separat i
sarskilda karl kom denna hantering att bli svarhanterlig. Karlen for det komposterbara
materialet var for tunga och de boende fick svart att klara utflyttningen av karlen.
Problemen papekades for renhallningsverket vid ett tillfalle av en person. Detta
registrerades som ett klagomal och kom inte att hanteras sarskilt snabbt. Man hade t ex
inte nagon som helst aning om att den person som fratnforde klagomalet faktiskt
representerade en storre grupp manniskor.
Sven Dahlman (1992) anvande i sin utvardering av fallstudier en ganska speciell metod.
Han inleder med omfattande men standardiserade beskrivningar av de olika fallen med
sarskild uppmarksamhet pa de olika systemens sardrag. Sedan analyserar han informationen
i fallbeskrivningama i fern steg.
1 Erfarenhetsmassigt urval av forutsattningsfaktorer som kan paverka
hushallens kallsortering och det sorterade avfallets kvalitet.
2 Urval av kvalitetsaspekter pa kallsorteringssystemens funktion.
3 Bedomning/rangordning av dessa faktorers lokala styrka i vart och ett av de
sex kallsorteringssystemen.
4 Erfarenhetsgrundad hypotesbildning omkring styrkan i sambanden mellan
olika forutsattningsfaktorer och kvalitetsaspekter.
137