Kallsortering

Det finns manga aspekter pa ett kallsorteringssystem, som inte ar direkt kvantifierbara,
men for den sakens skull inte kan utUimnas. Till dessa ting hor systemets tillganglighet
for brukarna i termer av bekvamlighet, atkomlighet, enkelhet - svarighet, begriplighet,
forstaelse med mera. Hit hor aven fragan om vern som ar atervinnare och vern som ar
icke-atervinnare samt de dartill horande djupare och bakomliggande faktorema som
motivation, medvetenhet och social responsivitet.
faktorer som raknats upp ovan bor framst hanteras som data, vilka skall
tolkas i kontexter av till exempel vardagsliv, relationen manniska-teknik och/eller medvetande.
Vikten av att man tar denna sida av kallsorteringen pa djupaste allvar kan
exemplifieras med de studier Margareta Dahlberg gjorde i Bollebygd (Dahlberg 1990),
dar hon av en handelse fann ett groende missnoje med nagra detaljer i insamlingssystemet.
Om detta inte kommit i dagen i tid kunde de till synes sma detaljema blivit den
tuva som stjalpt hela atervinningsiden i omradet.
Problemformuleringen kring kallsortering i hemmen har med tiden utvecklat sig mot alit
mer konsumenttekniska fragestallningar, och darmed kommer allt fler fragor att stallas
kring brukartillganglighet och i relationen manniska-teknik. Har blir da den konsumenttekniska
metoden och tvarvetenskap pa dess villkor styrande. Overvagande av denna
metod faller utanfor detta avhandlingsarbete.
Renhallningspersonalens arbetssituation
Pa samma satt som de boendes relation till kallsorteringen maste dokumenteras och
forstas som en grund for utvarderingen av kallsorteringssystem maste aven insamlingspersonalens
arbetssituation redas upp. Ett bra (val fungerande) kallsorteringssystem kan
inte dras med allvarliga problem i insamlingspersonalens arbetsmiljo eller -organisation.
Karin Garmer (1990) har gjort en enkel betraktelse i amnet, men nagon metod for utvarderingar
finns inte angiven.
7 .3.8 Ekonomin
Man kan aldrig franse vikten av de ekonomiska konsekvenserna av inforande av det ena
eller det andra kallsorteringsprogrammet. Vid utvardering maste darfor kostnader och
intakter studeras noga. Avfallsgruppen har genomfort ett par sadana studier, en i
NARAB-regionen (Arehag m.fl 1984) samt i Boras (Assarsson och Berg 1990).
NARAB-studien omfattade de klara kostnader och intakter som framstod i en fullskaletillampning
kompletterade med berakningar baserade pa bl.a anbudshandlingar. Till detta
lades effekter utanfor det monetara systemet. For flera av dessa effekter gjordes
allvarliga forsok att oversatta dem till kronor och oren, men man hamnar snart i en
situation dar man kan riskera dubbelrakning och dar man jamfor olika kronor och oren
med varandra utan nagon kand vaxelkurs.
I NARAB-forsokets utvardering delades ekonomin upp i tre sektorer- eller om man sa
vill - studerades i tre olika skalor: fatniljen, kommunen och nationen. I privatekonomin
lades da vid sidan om taxan aven den tid det tog att halla papper, glas, metaller och
123