Kallsortering

des fran 6,3 kg/hushMl och vecka till 2,3 kg/hushall och vecka, vilket innebar en
reduktion med omkring 65%.
Innebar da detta att kretsloppen kan betraktas som slutna? Nej, 70% atervinning innebar
att halva materialmangden gatt forlorad efter tva cirkulationer, och vid en 90%-ig
atervinning har halva materialmangden gatt forlorad efter 7 cirkulationer.
Anvandningen av kompost som jordforbattrings- och godselmedel pa urbana gronytor
ar ett avsteg fran den ortodoxa kretsloppsteorin, som kanske inte kan accepteras pa lang
sikt! Pa kort och medellang sikt kan man emellertid har motivera forlusten i av
naringsamnen i det organiska materialets kretslopp mot vinsten i att inte fora in och
anvanda konstgodsel och torv som jordforbattringsmedel i staden. Torv skall i detta
sammanhang ses som en barare av prefossilt kol, som genom anvandning som
jordforbattringsmedel frigors till atmosfaren istallet for att bindas fossilt.
Om samhallet - vi - nojer oss med de framsteg som gjorts inom atervinningsomradet i
allmanhet och kallsorteringen i synnerhet, kommer kallsorteringen att integreras i den
moderna tekniken. Da riskerar kallsortering och atervinning att bli en del av det
konsumtionssamhallets servicesystem, som idag utgors av i forsta hand renhMlningssystemet.
Kallsorteringen blir renhallning och atervinningen blir kvittblivning. Perspektivet
- begransade resurser och en varld som langsamt later sig forgiftas av vasterlandets
konsumtion- gar forlorat och vi blir ater fangar i den moderna tekniken. Pa samma satt
som den moderna tekniken bestiiller naturen som hestand kommer den att bestiilla
avfallet som hestand. 2 Ur den moderna renhallningsteknikens perspektiv - destruktion -
framstar avfallet idag som ett hestand av energi.
Kallsorteringen kan bli nyckeln till den nya tekniken om vi undviker att exploatera
kallsorteringen med den moderna teknikens mM, utan istallet utvecklar den med den nya
teknikens mM. I det dagliga handhavandet av hushallens restprodukter, med atervinning
for ogonen och kallsortering som en naturlig praktik, kan konsumtionssamhallets
avigsidor tydliggoras. Da kommer kallsorteringen att inte bara bli den nya teknikens
styrsystem, utan aven motorn i den medvetandeprocess som staller krav pa en resurssnal
teknik och som grundlagger det barkraftiga, det uthalliga samhallet. Da framstar
kallsorteringen som en del av den nya tekniken och dess vasen som livet sjalvt.
De strukturella tillkortakommanden i kallsorteringen, som jag pavisat i Boras-systemet
far inte tas som intakt for att systemet ar forkastligt. Det ar snarare ofullganget. Vid
bedomningen av ett system maste varderingen alltid goras mot den tid, vid vilket det
etablerades. Boras var forst med insamling av komposterbart material i stor skala, och
bar med sig tva viktiga ting: Forst och framst etablerade man ett system med tydliga
prioriteringar.
l:o
2
Det material som samlas in skall vara rent och efter sina egna normer av hog
kvalitet. Det som inte kan klassas som rent och tillhorigt dessa atervinningskategorier
ar avfall, vilket fors till den gamla sopsacken.
Avfallet (eller den samlade mangden restprodukter) skall har ses som en r!varukalla likvardig
med skogen och berget sAsom stallet beskrevs i kapitel 2.
XV