Kallsortering

vad hygien egentligen ar och vad for betydelse renlighet kan ha for manniskans balsa
och va1stl1nd. Starkt forenklat kan man pl1sta att man fran medeltiden fram till slutet av
1800-talet betraktade obehaglig lukt och stank som nagot matt pa bristande renlighet.
Detta fick som marklig - men logisk - foljd att 1700-talets adel och annan overklass
anvande parfymer for att dolja sin personliga stank, och darmed kollektivt intala sig att
man med de goda dofternas hjalp var mindre bemangd med det obehag som forknippades
med den otvattade manniskans stank.
Fanns det pa stenaldern nagot som kan kallas l1tervinning? Knappast, man kan inte
pavisa detta i alla falL vasentligaste materialen for tillskapande av redskap var sten
och och dessa hade man tillgl1ng till i overflod. Dessutom var sten- och benredskap
svara att reparera, sannolikt var det lattare att kassera det trasiga och istallet tillverka
nytt. Stenaldem praglades dock formodligen av en allman resurshushallning utgaende
fran hushallning med arbetstid. Allt material, som fordes in i det primitiva samhallets
kretslopp kunde varderas i det arbete som fordrades for att utvinna och bearbeta
detsamma. Knapphet i ekonomisk mening forelag inte - eller om man hellre vill det -
forelag standigt.
Bronsaldem ar den tidsepok, dar vi forst kan patraffa atervinningen som en vital del av
ett ekonomiskt kretslopp. Fanns det alltid ett overflod pa sten, var det i lika hog
utstrackning knapphet pa brans. Bronsen maste kopas utifran, och fraktades fardig eller
som ravaror till Skandinavien pa Mellaneuropas floder. Brons blev aldrig en sadan
allemansvara som sten och flinta var och senare jarnet skulle komma att bli. Bronset var
- aven om det kom att anvandas till vardagsforemal, ett material, som i varde hade
narmat sig adelmetaller. Bronset kunde inte kastas bort pa samma satt som man tidigare
gjort med sten- och benforemal.
De bronsforemal, som bevarats till vara dagar ar framst gravgavor, som med datidens
uppfattning knappast kan betraktas som kassation. Och visst sparade man aven pa
gravgavoma om man bara kunde och vagade. Man har i mansgravar funnit svardsskidor,
som borde innehallit ett svard, men istallet innehaller en liten dolk. Man har kanske bytt
ut den dodes vapen i hopp om att han inte skulle upptacka att han blivit lurad, och sa
vitt kant ar har det inte heller kommit nagra klagomal
Med dessa tva exempel fran fomtiden slar Erik Kjersgaard fast att "genbrug - i hvert
fald i et samfund, som hverken havde kraefter nok til overproduktion eller velstand nok
til overforbrug - at genbrug i et sadant samfund i allerhojste grad var styret af, at
ravareme i sig selv var langt mere kostbare end forarbejdningen av dem. Saledes skulle
det forblive langt ned i tiden", (Kjersgaard 1985).
Nar
Tidigt drevs manniskan av tva olika renhallningsmotiv: en hygglig hygienisk standard
samt kvittblivningsbehovet.
Fran den yngre bronsaldem finns i Sverige lamningar som kan tolkas som sarskilt
uppkastade avfallshogar, namligen skarvstenshogarna. I Malaromradet har minst ett
trettiotal fyndorter undersokts med sammanlagt ett 75-tal sadana skarvstenshogar.
Forutom stenskarv innehaller hogarna rester av verktyg, keramik, lerklining och
32