Kallsortering

Utvarderingen avslutas med en reflektion over forskningsprocessen och vissa
matproblem med fokus pa hur kunskap genereras och kommuniceras mot bakgrund av
forsoken att overvinna avfallsprocessen och de hotbilder som kan dels forlama, dels
motivera befolkningen till att aktivt delta i atervinningsverksamheten.
Resultaten fran NARAB-forsoket finns i sammandrag i Bilaga 3, avsnitt B3:2, samt i
Arehag m fl 1984.
Primart konstaterades att atervinningsgraden varit hog (64% av de eftersokta materialen
har samlats in). Trots detta harden totala materialmangden som styrts in i produktiva
processer varit begransad. Endast 16% av villahushallens ursprungliga avfallsmangder
har forts till atervinning. Detta innebar att atervinningssystemet inte nar de materiella
framgangar som manga hoppats pa. Kallsorteringen innebar inte att NARAB-regionens
avfallsberg patagligt minskar. Skall nagot vasentligt ske maste hushallsavfallets
komposterbara fraktion tas till vara liksom avloppsslammet, som ensamt utgor omkring
30% av hela den mangd avfall som fors till Hyllstofta avfallsupplag.
I slutrapporten konstateras aven att entropiforlusterna ar stora i atervinningsprocessen.
Hela flaskor och burkar av glas krossas ner for att smaltas och formas om till nya burkar
och flaskor, trots att de skulle kunna anvandas pa nytt. Hela och rena kHidesplagg
planerades ursprungligen att rivas ner for att utgora ramaterial till isoleringsplattor. Detta
kom emellertid att stoppas till forman for en mer hogvardig atervinning, dar kladerna
kom att fortsatt brukas som klader.
Efter det forsta verksamhetsaret nadde man endast den del av befolkningen som bor i
enbostadshus i tatorter och pa glesbygden, men i de aktuella kommunerna var det anda
75% av befolkningen (65% av hushallen) kom att medverka. Pappersatervinningen nadde
ut till alla hushall, och efterhand kom aven glasatervinningen att byggas ut bland
flerbostadshusen. Insamlingen av textilier och metaller blev emellertid inte aktuell.
Omkring 70% av villahushallen forefoll lamna nastan allt tidnings- och joumalpapper
och ytterligare 20% av dessa hushall deltar i atminstone nagon man. Ungefar varannan
hushallsmedlem menade sig skota atervinningen, men mest forefaller atervinningen ha
hamnat pa kvinnornas lott. (Detta var 1983!)
Sedan 1984 ar NARAB-systemet permanentat och en del av regionens normala resthantering.
Under arens lopp harden ursprungliga hamtnings- och fordonstekniken modifierats
och utvecklats, (Arehag m fl 1984).
negativ sida av NARAB-systemet ar att atervinningen medfor ytterligare insamlingsoch
transportarbete utover det som avfallshanteringen kraver. V arje vecka hamtas avfall
och dessutom samlas atervinningsmaterial en gang i manaden. Detta medfor i stort sett
fern hamtningsturer pa fyra veckor.
Med bland annat de positiva erfarenheterna av NARAB-systemet som grund utvecklade
SanSac ett system for hamtning av papper, glas och avfall i ett tvakammarfordon. De
forsta forsoken genomfordes i Mjolby, och systemetkallas darfor ofta "Mjolbysystemet".
74