Kallsortering

More documents

Recommendations

Info

att visa upp hur kunskapsbildningen kring kallsortering gatt till utgaende fran A vfallsgruppens forsok. I detta stycke skall jag dels redovisa A vfallsgruppens som representerar min empiri, dels andras arbeten under samma tid. att till sist diskutera metod for hur kallsortering kan initieras samt metod for utvardering av kallsorteringssystem. Till detta fogar jag en kritisk granskning av kallsorteringen mot bakgrund av dess verkliga verkan i varlden. Arbetet syftar till att skapa forstdelse for problemens art och problemlosningens natur. Det ar inte min avsikt att i avhandlingen presentera vare sig det basta kallsorteringssystemet manualer for etablering av kallsortering. Jag har tagit A vfallsgruppens forskning om kallsortering som utgangspunkt for min avhandling, och jag foljer i avhandlingsarbetet i stor utstrackning gruppens arbete och den kunskapsutveckling som gruppen representerar. Nar det forsta forskningsprojektet paborjades 1977 fanns det ingen etablerad vetenskap att inordna studierna under. De drevs darfor som det tvarvetenskapliga projekt som namnts tidigare, overskridande saval amnesgranser som hogskolegranser. Forst 1981 etablerades A vdelningen for Restproduktteknik vid Hogskolan i Lulea, och jag hade formanen att fa verka dar ett par ar. Amnets innehall var dock oklart den forsta tiden, varfor jag for min egen del definierade amnet 1982 (se Berg 1982 samt Bilaga 1). Jag menar nu att kallsorteringen ar en del av restprodukttekniken. Arbetet i A vfallsgruppen har givit mig insikten om vikten att aven studera det vetenskapliga fait jag ar verksam inom. I avhandlingen finns detta arbete med i en form dar jag pa ett forenklat satt anvander filosofin och vetenskapsteorin som hjalpmedel. For att ge arbetet en tydlig ram redovisar jag dels definitioner av de viktigaste begreppen, dels de avgransningar som gjorts. Det har aldrig varit min avsikt att har skriva restproduktteknikens vetenskapsteori, men val att visa pa nagra typiska drag och samt att dra upp nagra ramar. 1.3 Terminologi Ord och termer kommunicerar mening. Vissa ord har en enkel naturlig logik, som sallan missuppfattas, andra drabbas av vardeforskjutning, och mister sin ursprungliga betydelse och logik till forman for en ny. Ytterligare andra ord definieras till en viss betydelse i ett visst sammanhang for att dess varde skall besta och - speciellt i facklitteratur - aldrig riskera att missforstas. Tekniska Nomenklaturcentralen (TNC) har till uppgift att bl a bidra till det tekniska sprakets tydlighet. Som ett led i verksamheten ger man ut ordlistor for olika tekniska kontexter. En av dessa ar "TNC 62 Avfallsordlista". Avfallsbegreppet och tillhoriga begrepp enligt TNC 62 Restprodukt - Overblivet material i en process eller konsumtion; jfr returprodukt, avfall, fororening. - Energi i form av t ex spillvarme samt buller kan raknas som restprodukt. 3
F iJrorening Restprodukt som tillvaratagits for atervinning; jfr avfall,fororening. Returprodukt kan uppsta direkt vid produktion eller konsumtion eller i sam band med avfallsbehandling. Returprodukt kan indelas i aterbruksprodukt, t ex returemballage, och returravara t ex returmetall, skrotdiick i vagbeHiggning. Restprodukt som kasserats for att omhandertas och darvid bedomts sakna bruksvarde; jfr fororening, returprodukt. Avfall kan indelas efter ursprung i naturavfall, tillverkningsavfall, konsumtionsavfall och reningsavfall. Amne, vanligen restprodukt, som spritts sa mycket i ett annat amne eller system att anvandbarheten forandrats i oonskad riktning; jfr avfall, returprodukt. Det ar av intresse att notera vardeskillnaden mellan restprodukt och avfall. Restprodukten foreligger objektivt med antingen ett klart definierat bruksvarde eller ett fullstandigt outtalat - men andel underforsteltt - mojligt bruksvarde. A vfall daremot definieras utifran sin brist pa bruksvarde, vilket ger materialet ett negativt monetart varde. Avfallets brist pa bruksvarde ar egentligen enbart relaterad till "avfallsproducentens" horisont och kan omprovas. Ett bra exempel ar selgverkens restprodukter - span och bark - som i mitten av 1970-talet klassades som avfall (freln selgverkets horisont). I samband med de sa kallade energikriserna och en allt mer peltaglig knapphet pel skogsrelvaror borjade man forstel att restprodukterna var mojliga att salja. A vfallsbegreppet tonades ner och istallet borjade man benamna materialet med dess ratta namn; bark, span. Idag skulle det lika garna kunna kallas biobransle. Jag anvander i nagra fall begreppet "sopor" som synonym till "hushallsavfall" eller "koksavfall". Begreppet anvands enbart dar det skall medverka till att fora tankarna och forstaelsen till det vardagliga handhavandet av avfallet - soporna. Skillnaden mellan teknik och teknologi Allt for ofta anvands termerna "teknik" och "teknologi" som synonyma begrepp. Jag har i denna avhandling behov av att ge dessa ord var sin betydelse, speciellt i kapitel2, dar jag presenterar en teoretisk grund till mitt arbete och i kapitel 3 dar jag ger en kunskapsteoretisk ram. Saledes definierar jag: Teknologi Teknik Laran om tekniken Traditionellt beskrivs tekniken pel tvel satt: I Tekniken ar ett medel for vissa andamal Tekniken ar ett manskligt handlande Martin Heidegger, vars teknikfilosofi jag aterkommer till i kapitel 2, visar att tekniken ar en inrattning, eller pel latin ett instrumentum, (Heidegger 1974). 4
Page 1 and 2: Kallsortering Teori, metod och impl
Page 3 and 4: Jag har givit min avhandling monogr
Page 5 and 6: 1 2 3 4 5 S yfte och terminologi 1.
Page 7: 7.4 7.5 7.6 7.7 7 .3.6 Brukartillga
Page 10 and 11: kallsorteringen som en vasentlig de
Page 12: I takt med NARAB-forsokens fortskri
Page 15 and 16: I avhandlingen ges foljande forslag
Page 17 and 18: des fran 6,3 kg/hushMl och vecka ti
Page 20 and 21: 1 I slutet pA1960-talet borjade kon
Page 24 and 25: Som namnts tidigare definierade jag
Page 26: darmed relativt allmangiltig for de
Page 30 and 31: I mitt sokande efter restprodukttek
Page 32 and 33: patraffas bland de andra traden. s
Page 36 and 37: muHisnan och en foradlad vetesort s
Page 40 and 41: A vhandlingsarbetet ar min egen bea
Page 42: deduktivt. Vanligen utgor den aven
Page 45 and 46: omraden naturliga och Himplig metod
Page 47: I takt med att forskargruppens fors
Page 51: vad hygien egentligen ar och vad fo
Page 54 and 55: Dumpningen tycks ha kunnat fortga H
Page 56: avfallet okade samtidigt som kommun
Page 59: Del papperssacken introducerades un
Page 63 and 64: insamling. Renhallningsverket skott
Page 65 and 66: forsorjning. Vissa specialiserar si
Page 67: stonnakt. Problemet var att ravaruk
Page 71 and 72: att "over en natt" konvertera sig f
Page 73 and 74:
ara till liten del integreras i des
Page 75 and 76:
motsvarande mojlighet till cirkulat
Page 77:
Nar sedan alit ar omsorgsfullt blan
Page 80 and 81:
Svensk Atervinning (SSA) med det ve
Page 82 and 83:
Har lades alltsa grundema for en 15
Page 84 and 85:
Figur 6.2 Forsoksomn1det i Bagarega
Page 86:
utsorterade materialens kvalitet ha
Page 89:
kommunikation mellan boende och ren
Page 94:
Mjolbysystemet har som forsta forde
Page 98:
tionen skulle sedan i samarbete med
Page 101 and 102:
Skap och inredning ar element i ett
Page 104 and 105:
Egen undersokning. Dar inte annat a
Page 106 and 107:
att insarnlingen blivit allt mer om
Page 108 and 109:
6.9.2.3 ut till alia berorda hushal
Page 111 and 112:
gemensamma soprum eller med sopnedk
Page 113 and 114:
Atervinningsgrad och renhet hos pap
Page 116 and 117:
En viktig finess i separeringsanHig
Page 118 and 119:
6.9.6.4 Resultat Detta avsnitt bygg
Page 120 and 121:
Flera kommuner har under arens lopp
Page 122:
forsok med gruppkompostering i fler
Page 125 and 126:
skulle erbjudas. DarpA foljde infor
Page 127 and 128:
En tredjedel av de svarande menade
Page 129 and 130:
96% och 97%. Med den osakerhet som
Page 131 and 132:
som kommer fran en- och flerbostads
Page 133 and 134:
hoga hygieniska krav. Har kom vi is
Page 136 and 137:
Kallsorteringstekniken har sA mAnga
Page 138 and 139:
av U ttolkandet av inneborden av va
Page 141 and 142:
implicit i samma betydelse som avfa
Page 143:
textilier skilda fr:1n avfallet. De
Page 147 and 148:
ett Reforsk-projekt som syftade til
Page 153:
de forefaller konsumera mindre. Nar
Page 156 and 157:
«ltmotorn den forsta gmgen pa saso
Page 158 and 159:
Dahlman system: foljande forslag pi
Page 161:
I de tv! politiskt initierade proje
Page 164 and 165:
For att kallsorteringens ide skall
Page 167 and 168:
systemforandringen. I denna broschy
Page 170 and 171:
m fl (1990) kompletterade mangdmatn
Page 172:
kommentar frAn de renhallare som de
Page 177 and 178:
Marknaderna mAste standigt bearbeta
Page 179 and 180:
hand av kvantiteten. Han kommer pa
Page 182 and 183:
uthalliga samhallet, men genom Ater
Page 184 and 185:
Under den tid Borcis-systemet utvec
Page 186 and 187:
amnen, dels for att finna de avfall
Page 188 and 189:
gifterna. naturliga ar att man folj
Page 190 and 191:
Agenda 21 (1992): Changing consumpt
Page 194:
Everett, J.W. (1992): Environmental
Page 198:
More, T. (1516): Utopia. Till svens
Page 203 and 204:
Blyhalten i Boraskompost samt kompo
Page 205:
Tabell B3.2 Tabell B3.3 OverenssHim
Page 213:
Modell for berakning av hushallsavf
Page 217:
B3:1 U ndersokningens kanske vasent
Page 221 and 222:
emarkelse, kan ny forskning tas som
Page 223 and 224:
Efterhand har dock textilfraktionen
Page 225:
NARAB har till denna kalkyl aven la
Page 229:
3 resursstarka och ar potentiella a
Page 232:
aven ett antal okanda "sjalvklara"
show all

Kallsortering

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?