Kallsortering

Fr:lgan om dispositionen av koksskApen var redan aktualiserad, och under forsokens
gAng har det kommit ut flera inredningssystem pa marknaden. Idag kan man hanvisa
villaagare till den oppna marknaden, men det var inte mojligt under forsoksperioden.
Luktproblemen var noterade redan ett ar tidigare i Fristad, men dar aldrig forknippade
med problem. Detta kan ha berott pa att de boende dar var fyllda av pionjarkansla och
darav sarskilt stark solidaritet till systemet, medan de boende i Bollebygd gav en
reagerade mer som man kan forvanta sig i en situation dar verkligheten ar en del av
vardagen. Med utgangspunkt frAn reaktionerna i Bollebygd konstaterades att fjortondagarshamting
av komposterbart material knappast var mojlig i kommunen.
boende i en samling grupphus var av olika skill tvungna att flytta insamlingsbehallama
for att gora dem atkomliga for renhallarna. Dar reagerade man pa vikten, det
var svart for kvinnorna att fora fram behallarna. De stora - for renhallaren effektiva och
latthanterliga behallarna - blev alltsa svarhanterlig och tung teknik for de boende. I ett
sadant fall maste en avvagning goras - antingen mindre behallare eller andra
hamtningsrutiner som innebar att de boende slipper fora fram karlen.
I flerbostadshusen ar det inget tvivel om att de svarta och vita pAsama sA som de introduceras
i Boras representerar den bekvamaste och mest tillgangliga kallsorteringstekniken
som provats hittills. De forsok som gjorts pa Hassleholmen med uppsamling av
det komposterbara i kallarplanet var forkastligt, forsoken med nyckelstyrda sackaruseller
var inte heller bra. Det till synes bekvama systemet ar tidskravande, dar den absoluta
tidsatgangen inte ar det avgorande utan den upplevda vantetiden. Tio sekunder- for att
inte tala om tjugo - kan upplevas som mycket lang tid nar man ar forsenad till bussen.
Dessutom ar manovreringen med nyckel nagot sotn kan upplevas klumpigt. I stravan
mot en enkel bantering kan man riskera att forenkla for langt - anda till obegriplighet.
Ett sadant exempel ar systemet med vatt och torrt sa som det idag praktiseras i Skara.
I bilaga 3 till A vfallsplan for Skara kommun redo visas en enkat till hushallen i form av
okommenterade stapeldiagram. Det ar inte helt latt att tolka enkaten sa som den
presenteras, men pa en direkt fraga om det ar svart att veta vad som skall slangas som
vatt och vad som skall slangas som torrt menar over 50% av de svarande att stundom
kan vara svart att avgora detta. Det forenklade budskapet medfor saledes inte med
sakerhet en god forstaelse for tekniken.
I flerbostadshusen har koksskapen och deras inredning varit diskuterad som en del av
varje kallsorteringssystem. Otnstarten av Sodra Gota har emellertid givit vid handen att
inredningen som sAdan kanske inte ar det mest centrala, utan framst mojligheten att pA
ett vettigt satt handskas med och forvara det komposterbara materialet. Kompostspannen
"Limhinken" har har visat sig vara ett vettigt redskap och en budbarare. Nar limhinken
overHimnas visar kommunen sin vilja till stod for den enskilde, samtidigt som atervinningssystemet
fysiskt nar in i de boendes privatsfar. (Om vikten att na fram till
privatsfaren, se avsnitt 9.2)
inga avtal
Vid omstarten i Sodra Gota kunde vi konstatera att flera av de personer som erbjods en
kompostspann tvekade infor att ta emot densamma. Denna tvekan har efterhand kunnat
tolkas som att accepterandet av spannen beseglade ett avtal, dar mottagaren forbinder
sig att anvanda den pa avsett vis, dvs att delta i kallsorteringen. NAgon spontan
152