Kallsortering

More documents

Recommendations

Info

ningens onskemtll om nedHiggning eftersom forsoket ansags ha forlorat vasentliga delar av sitt vetenskapliga varde. Ett par veckor efter det att forsoket avbrutits inkom emellertid till A vfallsgruppen, Goteborgs Stads Renhallningsverk samt stadsdelsnamnden ett upprop fran de boende i forsoksomradet med tillhorande namnlista och foljande krav: "Vi kraver att den separata sophanteringen ater tas upp och permanentas samt utokas till de omraden dar forutsattningar finns. Vi kraver ocksa att utrustningen och rutinema utvecklas sa att de blir andamtllsenliga for en vettig sophantering SQffi baserar sig pa ateranvandning. II Enligt uppropet hade man natt 90 av 112 hushtlll och 72 av de 90 hushallen hade skrivit under, (Berg m fl 1984). 0 •• NARAB-systemet i Klippan, Perstorp och Orkelljunga .. Egen undersokning, finansierad av BFR. NARAB 5 och dess entreprenor Skanemiljo har finansierat den praktiska verksamheten. Dar inte annat anges bygger framstallningen pa Arehag m fl (1984), som bitvis har citerats ordagrant. NARAB-projektet avsag framst att visa att det ar mojligt att bedriva kallsortering i regional skala. Tillsammans med renhallaren och dess entreprenor byggde vi upp ett system for atervinning av papper, glas, metaller och textilier genom sortering vid kallan. Inom projektets ram byggdes det forsta specialbyggda insamlingsfordonet for kallsortering och ett helt nytt system med retursackar utvecklades. De forberedande forsoken visade att befolkningen i forsoksomradena valvilligt tog emot atervinningssystemet, och efter ett ar etablerades atervinningen i hela regionen. Eftersom omkring 7 5% av region ens befolkning bor i enbostadshus var det naturligt att anpassa insamlingssystemet till denna boendeform. For insamling bland flerbostadshusen byggdes sma behallarstationer. Med systemet fullt utbyggt (1983) konstaterades att minst 90% av befolkningen utnyttjade atervinningssystemet. Atervinningsgraden var for sin tid mycket hog, men avfallsmangdema reducerades endast med drygt 15%, beroende pa att det komposterbara materialet inte blev foremal for insamling. De viktigaste erfarenheterna fran NARABsystemet har sedan tagits tillvara i ett tekniskt utvecklingsarbete pa branschens egna villkor. Lange sags NARAB-systemet som ett foredome for atervinning i Sverige. Mat NARAB-forsoken, som inleddes 1981 avsag forst och framst att visa att det ar mojligt att bedriva avancerad kallsortering i regional skala. Tva uttalade delmal var tillskapandet av ett introduktionssystem samt en langsiktigt hallbar insamlingsteknik, vilket inkluderade ett nykonstruerat flerkammarfordon. Dessutom skulle systemet generera forstaelse for de krav som i framtiden skulle komma att stallas pa insamlingsteknik, 5 NAR.AB ar ett for Klippan, Perstorp och Orkelljunga kommuner gemensamt avfallsbolag, med ansvar for bolagets avfallsupplag samt som huvudman for avfallets insamling. For att klara detta senare harman handlat upp en entreprenor. 69
kommunikation mellan boende och renhallare, atervinningens betydelse for forandringar i avfallsmangderna etc. Figur 6.3 S ackar och informationsmaterial. Insamlingsfordonet "Ekorren". 70
Page 1 and 2:
Kallsortering Teori, metod och impl
Page 3 and 4:
Jag har givit min avhandling monogr
Page 5 and 6:
1 2 3 4 5 S yfte och terminologi 1.
Page 7:
7.4 7.5 7.6 7.7 7 .3.6 Brukartillga
Page 10 and 11:
kallsorteringen som en vasentlig de
Page 12:
I takt med NARAB-forsokens fortskri
Page 15 and 16:
I avhandlingen ges foljande forslag
Page 17 and 18:
des fran 6,3 kg/hushMl och vecka ti
Page 20 and 21:
1 I slutet pA1960-talet borjade kon
Page 22 and 23:
att visa upp hur kunskapsbildningen
Page 24 and 25:
Som namnts tidigare definierade jag
Page 26:
darmed relativt allmangiltig for de
Page 30 and 31:
I mitt sokande efter restprodukttek
Page 32 and 33:
patraffas bland de andra traden. s
Page 36 and 37: muHisnan och en foradlad vetesort s
Page 40 and 41: A vhandlingsarbetet ar min egen bea
Page 42: deduktivt. Vanligen utgor den aven
Page 45 and 46: omraden naturliga och Himplig metod
Page 47: I takt med att forskargruppens fors
Page 51: vad hygien egentligen ar och vad fo
Page 54 and 55: Dumpningen tycks ha kunnat fortga H
Page 56: avfallet okade samtidigt som kommun
Page 59: Del papperssacken introducerades un
Page 63 and 64: insamling. Renhallningsverket skott
Page 65 and 66: forsorjning. Vissa specialiserar si
Page 67: stonnakt. Problemet var att ravaruk
Page 71 and 72: att "over en natt" konvertera sig f
Page 73 and 74: ara till liten del integreras i des
Page 75 and 76: motsvarande mojlighet till cirkulat
Page 77: Nar sedan alit ar omsorgsfullt blan
Page 80 and 81: Svensk Atervinning (SSA) med det ve
Page 82 and 83: Har lades alltsa grundema for en 15
Page 84 and 85: Figur 6.2 Forsoksomn1det i Bagarega
Page 86: utsorterade materialens kvalitet ha
Page 94: Mjolbysystemet har som forsta forde
Page 98: tionen skulle sedan i samarbete med
Page 101 and 102: Skap och inredning ar element i ett
Page 104 and 105: Egen undersokning. Dar inte annat a
Page 106 and 107: att insarnlingen blivit allt mer om
Page 108 and 109: 6.9.2.3 ut till alia berorda hushal
Page 111 and 112: gemensamma soprum eller med sopnedk
Page 113 and 114: Atervinningsgrad och renhet hos pap
Page 116 and 117: En viktig finess i separeringsanHig
Page 118 and 119: 6.9.6.4 Resultat Detta avsnitt bygg
Page 120 and 121: Flera kommuner har under arens lopp
Page 122: forsok med gruppkompostering i fler
Page 125 and 126: skulle erbjudas. DarpA foljde infor
Page 127 and 128: En tredjedel av de svarande menade
Page 129 and 130: 96% och 97%. Med den osakerhet som
Page 131 and 132: som kommer fran en- och flerbostads
Page 133 and 134: hoga hygieniska krav. Har kom vi is
Page 136 and 137: Kallsorteringstekniken har sA mAnga
Page 138 and 139:
av U ttolkandet av inneborden av va
Page 141 and 142:
implicit i samma betydelse som avfa
Page 143:
textilier skilda fr:1n avfallet. De
Page 147 and 148:
ett Reforsk-projekt som syftade til
Page 153:
de forefaller konsumera mindre. Nar
Page 156 and 157:
«ltmotorn den forsta gmgen pa saso
Page 158 and 159:
Dahlman system: foljande forslag pi
Page 161:
I de tv! politiskt initierade proje
Page 164 and 165:
For att kallsorteringens ide skall
Page 167 and 168:
systemforandringen. I denna broschy
Page 170 and 171:
m fl (1990) kompletterade mangdmatn
Page 172:
kommentar frAn de renhallare som de
Page 177 and 178:
Marknaderna mAste standigt bearbeta
Page 179 and 180:
hand av kvantiteten. Han kommer pa
Page 182 and 183:
uthalliga samhallet, men genom Ater
Page 184 and 185:
Under den tid Borcis-systemet utvec
Page 186 and 187:
amnen, dels for att finna de avfall
Page 188 and 189:
gifterna. naturliga ar att man folj
Page 190 and 191:
Agenda 21 (1992): Changing consumpt
Page 194:
Everett, J.W. (1992): Environmental
Page 198:
More, T. (1516): Utopia. Till svens
Page 203 and 204:
Blyhalten i Boraskompost samt kompo
Page 205:
Tabell B3.2 Tabell B3.3 OverenssHim
Page 213:
Modell for berakning av hushallsavf
Page 217:
B3:1 U ndersokningens kanske vasent
Page 221 and 222:
emarkelse, kan ny forskning tas som
Page 223 and 224:
Efterhand har dock textilfraktionen
Page 225:
NARAB har till denna kalkyl aven la
Page 229:
3 resursstarka och ar potentiella a
Page 232:
aven ett antal okanda "sjalvklara"
show all

Kallsortering

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?