Kallsortering

deduktivt. Vanligen utgor den aven "sanningen" ut till en relativt val definierade grans.
(Bortom denna finns inget annat an antaganden och spridda hypoteser i ett i ovrigt tomt
universum av kunskap. Den samlade kunskapen kommer att utgora sanningens
momentana totalitet bestaende av summan av all genererad kunskap.)
Det ar emellertid inte min avsikt att i denna avhandling i detalj "sant" beskriva
verkligheten utifran det ovan relaterade kunskapsbegreppet. Min avsikt ar istallet att oka
forstiielsen av verkligheten genom att beskriva strukturen hos dess delar i helheter och
i detaljer. Med en okad forstaelse for delama kan man pa ett insiktsfullare satt aven
tolka och forsta helheten i dess egenskap av struktur i och for sig, liksom i dess
egenskap av interaktion mellan delama. Min kunskapsteoretiska ansats ar alltsa inte
verkligheten i dess totala objektivitet i positivistisk bemarkelse, utan verkligheten i en
totalitet av forstaelse - alit mer fordjupad - objektiv i den bemarkelse Myrdal (1968)
asyftar.
Manga ganger ar kunskap i hela begrepp - forstaelse - viktigare an manga och
djuplodande fragment av "objektiv" kunskap. Teknikvetenskapen maste tapa sitt ansvar
att aven utveckla kunskap av dimensionen medvetande och forstaelse. Jag vill framtnana
bilden av en mojlig forstaelse aven for det som faller utanfor det omedelbart utforskade
- en mojlighet att bygga teorier och nat av insikter i det outforskade. I detta arbete ar
spraket ett viktigt redskap. "I satsen uttryckes tanken pa ett for sinnena fornimbart satt."
skriver Wittgenstein, som senare forstarker detta med: "Endast satsen har mening; endast
i satsens sammanhang har ett ord betydelse", satsema 3.1 och 3.3 i Wittgenstein (1921).
I spraket goms det nara slaktskapet mellan inneborden av de tva begreppen "veta" och
"forsta". Betydelsen av verbet "veta" ar dunkel, men det finns ett slaktforhallande till
latinets "vidi" Gag sag/har sett). Verbet "forsta" kan ocksa liknas vid att se. Jamforelsen
tyder pa att det kan finnas en gemensam ursprungsbetydelse hos "veta" och "forsta".
Vetenskapen ar i sin tur vetandets abstraktion. Ordet "vetenskap" kan tolkas som en
process varigenom man skapar vetande, men aven som det tillstand av okat vetande som
darmed uppnas. Vetenskapen kan saledes vara bade process och mangd, se Odman
(1979).
3.2.2 Om tolkning
Enligt Per Johan Odman (1979) utgor den vetenskapliga tolkningsakten en odelbar
process, som emellertid "kan aspekteras till aspekterna: att friliigga mening och att
til/de/a mening". Aspektema ar oskiljaktiga: "jag kan inte frilagga utan att tilldela; jag
kan inte tilldela utan att frilagga". Denna dialektik bygger i sin tur pa samspelet mellan
betydelser jag subjektivt kan tolka fram och det tolkades intersubjektiva betydelse, dvs
att dess betydelse "for dig respektive mig overensstammer mer eller mindre".
Tolkningsakten har alltsa tva inriktningar:
"(i) fran nuet till det forgiingna: uppfinnandet eller skapandet av det realiserade
(det gamla), med syftet attforstii (har dominerar den frilaggande aspekten);"
"(ii)friin nuet motframtiden: Uppfinnandet och skapandet av det mojliga (det nya)
med syftet att fortrycka eller frigora (har dominerar den tilldelande aspekten)",
(Nilson (1976) i Odman 1979).
23