Kallsortering

I princip fordelades undersokningarna sa att det foil pa A vfallsgruppens I ott att gora alia
matningar av mangder, atervinningsgrader etc samt att studera icke-atervinnare och atervinnare.
foil pa Konsumenttekniks lott att med samtal, intervjuer och enkater undersoka
hur information en natt fram, att studera behovet av hj alpmedel samt att utrona
vilket matt av bekvamlighet respektive obekvamlighet de boende upplevde i samband
med atervinningsverksamheten.
Plockanalyserna genomfordes i regel pa ett stickprov av 15-20 sackar fran flerbostadshus
respektive 20 hushall i villaomraden. Sammantaget under en langre tidsperiod kom
saledes dessa stickprov att innehalla ett mycket stort antal sackar.
Kommunen stod for en kontinuerlig registrering av insamlade mangder genom att vid
varje insamlingstillfalle pa fordonsvag vaga total insamlad ·mangd avfall respektive
komposterbart material. Dessa matningar har skett som brutto fordonsvagning efter en
taravagning i borjan av forsoket. Mangden papper vagdes som total vikt i fordonet som
sedan fordelades pa varje enskild container efter uppskattad volym i varje enskild
behallare. Mangden glas vagdes i kranvag i samband med tomning.
Utvarderingarna har gjorts mot bakgrund av dels det allmanna kunskapsintresset, som
i nagon man skulle kunna ses som generell forstaelse for olika grundproblem i kallsorteringen,
dels det specifika kunskapsintresse som manifesterades i att kommunen stod
infor en radikal forandring av sin renhallning i sikte att na en atervinningsbaserad
restprodukthantering for framtiden. Detta innebar att rapporteringen fatt ojamn kvalitet.
Efterhand som forsaken utvecklades definierades nya undersokningar, som delades
ganska jamnt mellan Avfallsgruppen och Konsumentteknik. Arbetet blev pa detta satt
mycket likt den tvarvetenskapliga samverkan som forefanns i Bagaregardsprojektet, dar
de olika disciplinerna till stor del hade en gemensam databildning. I stort sett alit
syntesarbete genomfordes gemensamt, medan analysen med fordel kunde ske sektoriellt.
6.9.3 Resultat
Detta avsnitt ar en forkortning av sammanfattningen i slutrapporten fran forsaken i Boras
(Assarson och Berg 1990). En utforligare beskrivning av resultaten fran Borasforsoken
finns i Bilaga 3 avsnitt B3:3. De tre saraktionerna; inforandet av sopkarusell i
forsoksomradet pa Hassleholmen, omstart Sodra Gota samt svarta och vita pasar i
Kristineberg finns redovisade separat i avsnitt 6.9.4 ff.
Invanarna i Boras kommun accepterar och i manga fall valkomnar en langt gaende
sortering av avfallet. Svarigheterna ligger i att hitta sorterings- och insamlingssystem
som har ratt avvagning mellan serviceniva rationell teknik, kostnader - behandlingsalternativ.
De nu avslutade forsaken (som nu blir permanenta) har gett vardefull kunskap
och ideer till fortsatt utveckling. Forsaken har langt ifran varit problemfria, men avsikten
har varit att lokalisera svarigheterna for att sedan finna losningarna.
Alia i forsaken inblandade parter har kunnat konstatera att det varit mojligt att vid sidan
om avfallet hantera de restmaterial som varit aktuella - papper, glas, komposterbart
material samt miljofarligt avfall. Alia forsok bland enfamiljshus bedomdes som lyckade
avseende sa val deltagande och materialens renhet som insamlingsteknik. Mangden avfall
90