Kallsortering

More documents

Recommendations

Info

komposterbara materialet sker denna nedbrytning foretradesvis under anaeroba forhiDlanden. Kompostmaterialet var vid leverans till komposteringsverket i Ludvika i alla stadier av forruttnelse. Oavsett vilka data som kunnat genereras och vilka statistiska samband som kunnat beraknas ar det svart att se att resultaten skallleda till nagon djupare forstaelse for kallsorteringens miljokonsekvenser annat ani undantagsfall. Ett sadant undatag ar bestamningen av tungmetallhalten i fardig kompost. U ndersokningens upplaggning ger emellertid ingen grund for nagon djupare forstaelse for de krav det insamlade materialet kommer att stalla pa komposteringstekniken- och i dess forlangning emissionema fran komposteringsanlaggningen liksom den fardiga kompostens kvalitet i termer av nedbrytningsgrad innehiDl av naringsamnen etc. Nagra av dess problem bar emellertid kunnat kringgas genom att man gjort forsok med mindre mangder farskt komposterbart material fran Borlange, (Nordberg 1992). En liknande grundproblematik finns naturligtvis aven kring forsoken med forbranning. Det lagrade materialet motsvarar inte sakert det ursprungliga. Dartill kommer de problem som ar forknippade med att i en viss anlaggning forbranna ett material eller ett bdinsle som anHiggningen inte ar byggd for. 6 .. 11 Internationella erfarenheter <strong>Kallsortering</strong> ar naturligtvis inte enbart en svensk foreteelse. Den kallsorteringsbaserade atervinningen ar utbredd i bela Europa och pa frammarsch i N ordamerika och den industrialiserade delen av Asien. <strong>Kallsortering</strong>en vaxer nu langsamt in i den vasterlandska livsstilen. Europa ar i flera avseenden ledande nar det galler den moderna kallsorteringens utveckling. Bade Danmark och Tyskland anses av manga ha en i flera avseenden mer utvecklad kallsortering an Sverige. Den i Sverige nu narmast landsomfattande glasinsamlingen i storbehallare - sa kallade igloor - hamtades fran davarande Vast-Tyskland, och tillampas efter viss lokal anpassning i bela Europa. Inspirationen till "vatt-och-torrt" systemet hamtades, som tidigare namnts, ocksa i Vast-Tyskland, dar det utvecklats som "Griine Mlilltonne" i olika varianter. Iden med de grona tunnoma finns aven pa andra hiDl. Insamlingssystemet i Neunkirchen i Osterrike med tillhorande sorteringsanlaggning visades upp som ett bra exempel i mitten av 1980-talet. I Danmark gjorde man tidigt forsok med insamling av papper och glas i flerkammarfordon. Ar 1982 etablerades ett forsok i Farum omfattande 2.000 villahushall, som efter drygt 8 manader utvidgades till att omfatta 3.500 hushall. I slutet av 1980-talet utvecklade man flera olika system for omhandertagande av den komposterbara delen av hushiDlsavfallet. I AFAV-regionen (Fredrikssund med grannkommuner) utvecklades 1986 ett system liknande det ursprungliga Boras-systemet med separat insamling av komposterbart material och en brannbar rest varannan vecka vardera. Boras svarta och vita pasar bygger pa en ide som forst forverkligades i Vejle. Lokal kompostering forekom i form av gruppk01npostering bland flerbostadshus i ZUrich redan i mitten pa 1980-talet och var foremal for flitiga studiebesok. Den schweiziska losningen pa lokala komposters utforande passade emellertid inte Sverige, med vara 113
hoga hygieniska krav. Har kom vi isHillet att satsa pil hemkompostering i varmekompostorer, en teknik som bl a utvecklats i Finland dar den provades i Espoo i mitten av 1980-talet. I Norge finns en tradition for insamling av matavfall till djurfoda. Under slutet av 1970-talet genomfordes forsok i Notodden med insamling matavfall med modem teknik, och fragan om sadan insamling tas sHindigt upp, t ex pa de regelbundet clterkommande V AR -dagama i Trondheim. I USA visar den offentliga statistiken pa att atervinningen varierar stort mellan de olika delstatema och till dels ar framgangsrik. Den US-amerikanska kallsorteringen och atervinningen ar framst inriktad pa torra material som tidningspapper och forpackningar, dar aluminiumburkar och glasflaskor spelar en betydande roll. Intresset for komposterbart material ar relativt litet, och dar det utvecklas program for kompostering ror det sig framst om park- och tradgilrdsavfall. I genomsnitt atervinns en tredjedel av tidningspapperet, en femtedel av mangden glasflaskor och drygt halften av aluminiumburkama. I en sammanstallning av de mest framgangsrika atervinningssystemen i USA rankas 17 olika atervinnings- och komposteringsprogram. Endast fyra av dessa galler system for mer an 20.000 personer, och tva av dessa galler system storre an 100.000 invanare. (Institute for Local Self-Reliance 1991). Insamlingstekniken ar primitiv ur europeiskt perspektiv, med stora insatser av manuellt arbete, som en naturlig utveckling av den amerikanska renhallningen, men som i Europa automatiserats sedan lange. Atervinningsprogrammen ar frivilliga, men efterhand blir allt fler av mer obligatorisk karaktar som pabjuden kallsortering (mandatory programs). Inte sallan finns en atervinningsansvarig i kvarteret med uppgift att dels finnas till hands for fragor, dels genom egna initiativ motivera dem som inte deltar i kallsorteringen. Det finns i USA idag ett stigande intresse for den europeiska kallsorteringstekniken och kanske sarskilt for den hogt automatiserade med automatiska insamlingssystem och inslag av maskinell separering. Den japanska kallsorteringen har ungefar samma inriktning som den amerikanska, med fokus pa forpackningar. Omkring 40% av saval aluminiumburkar som stalmantlade burkar samt omkring 50% av glasforpackningama samlas in for atervinning. Narmare 50% av den totala pappersmangden atervinns. Liksom de amerikanska systemen byggs den japanska kallsorteringen upp kring frivilliga progratn. Det allmannas intresse for att minska avfallsmangderna loser de storre siliderna kommunerna genom okad avfallsforbranning, och det gangse sattet att kallsortera i Japan innebar att man skiljer brannbart avfall fran icke brannbart, se Tanaka (1988). Trots att det skett ett omfattande utvecklingsarbete pa flera hall i Europa ar det patagligt svart att finna artiklar i fackpressen som rapporterar forskning pa omradet. De forsta rapportema berorde utredande mojligheterna att genomfora kallsortering pa olika orter, t ex Doedens (1979) och Vogel (1978, 1979). Under senare ar senare okar antalet artiklar och beror da framst nationella rapporter om kallsorteringens status och kommunemas egen rapportering om sitt utvecklingsarbete i samband med massor och konferenser se t ex Askerud (1988), Berg-Christensen (1987), Bonda (1978), Bunk (1979), Christensen och Christensen (1988), Diesen (1989), Erasmus (1979), Hirsbak (1987), Hult (1987), Holvik (1987), Janssen och Knoch (1989), Kjellmaeus (1988), Mertens (1985), Nilsson (1988). Utvecklingen i Vast-Tyskland finns redovisad i ett par artiklar med atminstone nagot matt av vetenskapliga ambitioner. U ndersokningar av systemet med grona tunnor for insamling av atervinningsbart material behandlas av Kiefhaber och Becker (1984) samt 114
Page 1 and 2:
Kallsortering Teori, metod och impl
Page 3 and 4:
Jag har givit min avhandling monogr
Page 5 and 6:
1 2 3 4 5 S yfte och terminologi 1.
Page 7:
7.4 7.5 7.6 7.7 7 .3.6 Brukartillga
Page 10 and 11:
kallsorteringen som en vasentlig de
Page 12:
I takt med NARAB-forsokens fortskri
Page 15 and 16:
I avhandlingen ges foljande forslag
Page 17 and 18:
des fran 6,3 kg/hushMl och vecka ti
Page 20 and 21:
1 I slutet pA1960-talet borjade kon
Page 22 and 23:
att visa upp hur kunskapsbildningen
Page 24 and 25:
Som namnts tidigare definierade jag
Page 26:
darmed relativt allmangiltig for de
Page 30 and 31:
I mitt sokande efter restprodukttek
Page 32 and 33:
patraffas bland de andra traden. s
Page 36 and 37:
muHisnan och en foradlad vetesort s
Page 40 and 41:
A vhandlingsarbetet ar min egen bea
Page 42:
deduktivt. Vanligen utgor den aven
Page 45 and 46:
omraden naturliga och Himplig metod
Page 47:
I takt med att forskargruppens fors
Page 51:
vad hygien egentligen ar och vad fo
Page 54 and 55:
Dumpningen tycks ha kunnat fortga H
Page 56:
avfallet okade samtidigt som kommun
Page 59:
Del papperssacken introducerades un
Page 63 and 64:
insamling. Renhallningsverket skott
Page 65 and 66:
forsorjning. Vissa specialiserar si
Page 67:
stonnakt. Problemet var att ravaruk
Page 71 and 72:
att "over en natt" konvertera sig f
Page 73 and 74:
ara till liten del integreras i des
Page 75 and 76:
motsvarande mojlighet till cirkulat
Page 77:
Nar sedan alit ar omsorgsfullt blan
Page 80 and 81:
Svensk Atervinning (SSA) med det ve
Page 82 and 83: Har lades alltsa grundema for en 15
Page 84 and 85: Figur 6.2 Forsoksomn1det i Bagarega
Page 86: utsorterade materialens kvalitet ha
Page 89: kommunikation mellan boende och ren
Page 94: Mjolbysystemet har som forsta forde
Page 98: tionen skulle sedan i samarbete med
Page 101 and 102: Skap och inredning ar element i ett
Page 104 and 105: Egen undersokning. Dar inte annat a
Page 106 and 107: att insarnlingen blivit allt mer om
Page 108 and 109: 6.9.2.3 ut till alia berorda hushal
Page 111 and 112: gemensamma soprum eller med sopnedk
Page 113 and 114: Atervinningsgrad och renhet hos pap
Page 116 and 117: En viktig finess i separeringsanHig
Page 118 and 119: 6.9.6.4 Resultat Detta avsnitt bygg
Page 120 and 121: Flera kommuner har under arens lopp
Page 122: forsok med gruppkompostering i fler
Page 125 and 126: skulle erbjudas. DarpA foljde infor
Page 127 and 128: En tredjedel av de svarande menade
Page 129 and 130: 96% och 97%. Med den osakerhet som
Page 131: som kommer fran en- och flerbostads
Page 136 and 137: Kallsorteringstekniken har sA mAnga
Page 138 and 139: av U ttolkandet av inneborden av va
Page 141 and 142: implicit i samma betydelse som avfa
Page 143: textilier skilda fr:1n avfallet. De
Page 147 and 148: ett Reforsk-projekt som syftade til
Page 153: de forefaller konsumera mindre. Nar
Page 156 and 157: «ltmotorn den forsta gmgen pa saso
Page 158 and 159: Dahlman system: foljande forslag pi
Page 161: I de tv! politiskt initierade proje
Page 164 and 165: For att kallsorteringens ide skall
Page 167 and 168: systemforandringen. I denna broschy
Page 170 and 171: m fl (1990) kompletterade mangdmatn
Page 172: kommentar frAn de renhallare som de
Page 177 and 178: Marknaderna mAste standigt bearbeta
Page 179 and 180: hand av kvantiteten. Han kommer pa
Page 182 and 183:
uthalliga samhallet, men genom Ater
Page 184 and 185:
Under den tid Borcis-systemet utvec
Page 186 and 187:
amnen, dels for att finna de avfall
Page 188 and 189:
gifterna. naturliga ar att man folj
Page 190 and 191:
Agenda 21 (1992): Changing consumpt
Page 194:
Everett, J.W. (1992): Environmental
Page 198:
More, T. (1516): Utopia. Till svens
Page 203 and 204:
Blyhalten i Boraskompost samt kompo
Page 205:
Tabell B3.2 Tabell B3.3 OverenssHim
Page 213:
Modell for berakning av hushallsavf
Page 217:
B3:1 U ndersokningens kanske vasent
Page 221 and 222:
emarkelse, kan ny forskning tas som
Page 223 and 224:
Efterhand har dock textilfraktionen
Page 225:
NARAB har till denna kalkyl aven la
Page 229:
3 resursstarka och ar potentiella a
Page 232:
aven ett antal okanda "sjalvklara"
show all

Kallsortering

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?