Kallsortering

More documents

Recommendations

Info

svarade att de inte hunnit borja annu eller att det helt enkelt inte blivit av - 12 personer svarade inte. Atervinningsvanorna hos befolkningen i regionen varierade avsevart. Drygt halften av hushAllen satte ut en eller flera sackar for tomning vid hamtningsdagen. Det ar emellertid endast en tredjedel av villahushallen som satter ut minst en sack varje manad. Matningar inom ramen for forstudien visar att 90% av hushallen lamnat papper minst en gang under fern manader, medan 56% lamnat glas och 33% lamnat burkar under samma period. Vid berakningar av hela befolkningens deltagande konstaterades att over 90% av befolkningen lamnar papper, 50% lamnar glas och 40% lamnar burkar vid minst ett tillfalle under en femmanadersperiod. I ett senare forsok att klassificera "atervinnare" och "icke-atervinnare" utifran mangderna atervinningsmaterial i avfallet konstaterades att minst 50% av hushallen var goda eller mycket goda atervinnare. Med det anvanda klassificeringssystemet kunde emellertid endast 3% av de undersokta hushallen klassificeras som "osannolik atervinnare". Vid en enkatundersokning visade sig 81% av de tillfragade uppleva sig sjalva som mycket goda eller goda atervinnare av papper. 78% ansag sig vara minst goda atervinnare av glas och knappt 70% av metaller. Endast 41% menade sig vara minst goda atervinnare av textilier. Vid en kontrollfraga om vad man gor med textilierna sade sig 58% lamna dem till nagon insamlingsorganisation, medan 22% lamnade dem till vanner eller ateranvande dem som t ex trasor. Flera av de tillfragade angav flera alternativ. Detta indikerar saledes att atervinningen av textilier trots allt ar god - aven om den sokt sig egna vagar. Endast 11% av de tillfragade menade att de slanger gamla textilier i soppasen. Vid en fraga i telefonenkaten om huruvida man komposterade sitt tradgardsavfall svarade 61% av villahushallen och 72% av glesbygdshushallen att man hade kompost. Av de komposterande menade 26% respektive 37% att de aven komposterar hushallsavfall. Man bor i sammanhanget notera att lokal kompostering av koksavfall vid denna tid var forbjuden i renhallningslagen. Kvaliten pa det insamlade papperet var god. Mangden fororeningar inskrankte sig till 0,3% av den totala mangden papper. 83% av papperets utgjordes av tidningar och joumaler. Papperet var sa rent att Skanemiljo erbjods att leverera det direkt till pappersbruk utan mellanliggande rensning, vilket da normalt var ett krav fran broken. Aven glaset var extremt rent, vilket delvis berodde pa att insamlingsfordonets chauffor tog for vana att inspektera glaset da han tomde sacken i fordonets lastningskasse. Hogst 0,1% av glaset utgjordes av fororeningar. 55% av glaset var fargat och 45% var vitt. P /at - eller rattare metallfraktionens - sammansattning dominerades till vikten av "magnetiska" burkar (90% ), medan aluminiumburkarna havdade sig val volymmassigt fore pantsattning och atertagning av dryckesforpackningarna av aluminium. Det fanns inga fororeningar i den analyserade platfraktionen, men da mangden plat tagen till analys var liten kan man inte dra nagra slutsatser fran detta. Textilierna varierade i kvalitet och sammansattning. Vid de forsta insamlingstillfallena kunde klader och andra textilier av hog kvalitet forekomma - ofta rent och struket. 6
Efterhand har dock textilfraktionen stabiliserats vid en Higre kvalitet, men med markanta inslag av brukbara plagg av olika karakHir. Miingderna dtervunnet material varierade mindre kraftigt med tiden jamfort med situationen i Bagaregarden. Man kan skonja en sommarsvacka, men den ar mindre markant i de nordskiinska smiisamhallena an i Goteborg. Eftersom matningarna genomfordes under endast ett ars tid kan man i dessa inte urskilja nagra trender. Det finns vissa skillnader i mangden insamlat Atervinningsmaterial de tre kommunerna emellan, se tabell B3.2. Miingderna avfall konstaterades variera med bebyggelsetyp. Villoma ger per hushiill i medeltal mer avfall an radhus, som i sin tur ger mer avfall an lagenheter i flerbostadshus. Smarre skillnader kan aven ses mellan de olika kommunema, se tabell B3.3. Tabell B3.2 Klipp an Perstorp Orkelljunga NARAB totalt Insamlade mangder Atervinningsmaterial fordelat mellan NARABs medlemskommuner. (Kg atervinningsmaterial/hushAll och ar) Papper galler hela kommunen medan glas plat och textilier endast galler enbostadshus i tatort och pa glesbygd. papper glas plat textilier (kg/hh & ar) (kg/hh & ar) (kg/hh & ar) (kg/hh & ar) 80,6 15,6 3,6 3,6 79,1 13,6 2,9 3,1 73,7 13,0 3,1 3,8 78,4 14,3 3,3 3,6 7
Page 1 and 2:
Kallsortering Teori, metod och impl
Page 3 and 4:
Jag har givit min avhandling monogr
Page 5 and 6:
1 2 3 4 5 S yfte och terminologi 1.
Page 7:
7.4 7.5 7.6 7.7 7 .3.6 Brukartillga
Page 10 and 11:
kallsorteringen som en vasentlig de
Page 12:
I takt med NARAB-forsokens fortskri
Page 15 and 16:
I avhandlingen ges foljande forslag
Page 17 and 18:
des fran 6,3 kg/hushMl och vecka ti
Page 20 and 21:
1 I slutet pA1960-talet borjade kon
Page 22 and 23:
att visa upp hur kunskapsbildningen
Page 24 and 25:
Som namnts tidigare definierade jag
Page 26:
darmed relativt allmangiltig for de
Page 30 and 31:
I mitt sokande efter restprodukttek
Page 32 and 33:
patraffas bland de andra traden. s
Page 36 and 37:
muHisnan och en foradlad vetesort s
Page 40 and 41:
A vhandlingsarbetet ar min egen bea
Page 42:
deduktivt. Vanligen utgor den aven
Page 45 and 46:
omraden naturliga och Himplig metod
Page 47:
I takt med att forskargruppens fors
Page 51:
vad hygien egentligen ar och vad fo
Page 54 and 55:
Dumpningen tycks ha kunnat fortga H
Page 56:
avfallet okade samtidigt som kommun
Page 59:
Del papperssacken introducerades un
Page 63 and 64:
insamling. Renhallningsverket skott
Page 65 and 66:
forsorjning. Vissa specialiserar si
Page 67:
stonnakt. Problemet var att ravaruk
Page 71 and 72:
att "over en natt" konvertera sig f
Page 73 and 74:
ara till liten del integreras i des
Page 75 and 76:
motsvarande mojlighet till cirkulat
Page 77:
Nar sedan alit ar omsorgsfullt blan
Page 80 and 81:
Svensk Atervinning (SSA) med det ve
Page 82 and 83:
Har lades alltsa grundema for en 15
Page 84 and 85:
Figur 6.2 Forsoksomn1det i Bagarega
Page 86:
utsorterade materialens kvalitet ha
Page 89:
kommunikation mellan boende och ren
Page 94:
Mjolbysystemet har som forsta forde
Page 98:
tionen skulle sedan i samarbete med
Page 101 and 102:
Skap och inredning ar element i ett
Page 104 and 105:
Egen undersokning. Dar inte annat a
Page 106 and 107:
att insarnlingen blivit allt mer om
Page 108 and 109:
6.9.2.3 ut till alia berorda hushal
Page 111 and 112:
gemensamma soprum eller med sopnedk
Page 113 and 114:
Atervinningsgrad och renhet hos pap
Page 116 and 117:
En viktig finess i separeringsanHig
Page 118 and 119:
6.9.6.4 Resultat Detta avsnitt bygg
Page 120 and 121:
Flera kommuner har under arens lopp
Page 122:
forsok med gruppkompostering i fler
Page 125 and 126:
skulle erbjudas. DarpA foljde infor
Page 127 and 128:
En tredjedel av de svarande menade
Page 129 and 130:
96% och 97%. Med den osakerhet som
Page 131 and 132:
som kommer fran en- och flerbostads
Page 133 and 134:
hoga hygieniska krav. Har kom vi is
Page 136 and 137:
Kallsorteringstekniken har sA mAnga
Page 138 and 139:
av U ttolkandet av inneborden av va
Page 141 and 142:
implicit i samma betydelse som avfa
Page 143:
textilier skilda fr:1n avfallet. De
Page 147 and 148:
ett Reforsk-projekt som syftade til
Page 153:
de forefaller konsumera mindre. Nar
Page 156 and 157:
«ltmotorn den forsta gmgen pa saso
Page 158 and 159:
Dahlman system: foljande forslag pi
Page 161:
I de tv! politiskt initierade proje
Page 164 and 165:
For att kallsorteringens ide skall
Page 167 and 168:
systemforandringen. I denna broschy
Page 170 and 171:
m fl (1990) kompletterade mangdmatn
Page 172: kommentar frAn de renhallare som de
Page 177 and 178: Marknaderna mAste standigt bearbeta
Page 179 and 180: hand av kvantiteten. Han kommer pa
Page 182 and 183: uthalliga samhallet, men genom Ater
Page 184 and 185: Under den tid Borcis-systemet utvec
Page 186 and 187: amnen, dels for att finna de avfall
Page 188 and 189: gifterna. naturliga ar att man folj
Page 190 and 191: Agenda 21 (1992): Changing consumpt
Page 194: Everett, J.W. (1992): Environmental
Page 198: More, T. (1516): Utopia. Till svens
Page 203 and 204: Blyhalten i Boraskompost samt kompo
Page 205: Tabell B3.2 Tabell B3.3 OverenssHim
Page 213: Modell for berakning av hushallsavf
Page 217: B3:1 U ndersokningens kanske vasent
Page 221: emarkelse, kan ny forskning tas som
Page 225: NARAB har till denna kalkyl aven la
Page 229: 3 resursstarka och ar potentiella a
Page 232: aven ett antal okanda "sjalvklara"
show all

Kallsortering

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?