Kallsortering

implicit i samma betydelse som avfallsgruppen gjort.
Flyhammar m.fl (1992) foreslar begreppet "felsorteringsgrad" som altemativ till renhet
och fororeningsgrad. De baserar sitt begrepp pa plockanalysens klassifikation "Ratt",
"Fel" och "Belt fel". Liksom Sundqvist utgar de fran de instruktioner som givits i
samband med introduktionen. Flyhammars m.fl klassifikation ar emellertid i grunden
oelastisk visavi deltagamas eventuella forstllelse och kunskaper utover instruktionsblankettema.
Hurman definierar begreppet "felsorteringsgrad" ar dock oklart, utgaende
fran den rapportversion som stallts till mitt forfogande.
Om man vill utviirdera de instruktioner, som ges till de boende fungerar klassifikationen
"ratt", "tveksamt", "fel" etc utmarkt. Genom att studera vilka objekt som ryms i
kategoriema "tveksamt", "fel", "belt fel" och "fororeningar" kan man forbattra och
komplettera sorteringsinstruktionema.
Om man daremot Staller det utsorterade materialets kvalitet i fokus ar begreppen svarhanterliga.
Med sadant fokus ar det inte intressant att utrona de boendes foglighet eller
"bokstavstrohet", utan fastmer deras forstaelse for de kvalitetskrav som vi staller pa de
olika fraktionema, en aspekt av det jag kallat "kretsloppsforstaelse". En tidning i det
komposterbara materialet maste bedomas som acceptabelt och ratt sorterat, om man inte
har goda skal for att se det pa annat vis, t ex att tidningen forekommer tillsammans med
t ex glas, plaster och platburkar pa ett satt som indikerar att det ar osorterat avfall man
har med att gora.
Nar man analyserar olika avfallsfraktioner, avfallet i Boras och deponifraktionen i
Borlange och pa Sodertorn ar det omojligt att korrekt anvanda sig av begreppen "ratt",
"tveksamt", "fel" etc, eftersom dessa fraktioner ar verksamheternas fallskarmar. Det ingar
i instruktionema att man i dessa fraktioner skall lagga det man ar tveksam om, liksom
att icke-atervinnama skalllagga sitt avfall dar. Saledes maste man se alit som hamnar
dar som korrekt sorterat.
7 .3.5 Deltagande
Kunskapen om de boendes benagenhet att delta i ett erbjudet kallsorteringssystem ar
sjalvfallet av vikt for bedomningen av huruvida systemet ar bra eller daligt. Graden av
deltagande kan matas dels i form av atervinningsgrad, sotn indirekt ger nagon form av
besked om deltagandet. En hog atervinningsgrad innebar alltid ett hogt deltagande. En
lag atervinningsgrad kan emellertid innebara antingen ett helhjartat deltagande av fa eller
ett halvhjartat deltagande av manga. Everett och Pierce (1992) foreslar "set-out-rate"
(SOR), dvs antalet hushall som staller ut atervinningsmaterial. En variant av SOR
anvandes i forsoken i NARAB-regionen, varvid man konstaterade att vid varje
insamlingstillfalle deltog 56%, medan SOR over fern manader visade att 85 90% av
hushallen deltog i kallsorteringsforsoken.
For att bringa klarhet i detta maste man pa ett eller annat satt komma i kontakt med de
boende och fraga dem om deras deltagande pa ett sadant satt att de dels forstar fragan,
dels svarar pa ett sadant satt och i sa hog utstrackning att man kan tolka svaren.