Kallsortering

emarkelse, kan ny forskning tas som intakt for att fodindringarna skall inforas
successivt samtidigt som verket ansvarar for att de viktigaste luckoma blir tackta.
Under hasten 1982 var dessa fyra villkor uppfyllda och GSR gick in i en stor forandringsprocess,
som manifesterades med ett dokument kallat "A vfallshantering i omvandling-
Program for Goteborgs framtida avfallshantering" (GSR 1983) - tre mfulader efter
det att renhftllningsstyrelsen antagit en overgripande mftlformulering for kommunens
framtida avfallshantering. I programmet for den framtida avfallshanteringen preciseras
mftlen och det kan dar vara av intresse att notera ordningen i vilka dessa mftl namns.
Forst av alia namns samhallsmftlen och bland dem att "Leda och pa.verka samhallsutvecklingen
". Darefter namns mftl gentemot kundema och sist ovriga mal. Bland
dessa namns allra sist "Verka for .... och en okad prestationsutveckling", (GSR 1983).
Renhftllningsverket kom sedan att arbeta frftn bftda hftllen i sin prioriteringslista. Under
det forsta ftret av forandringar kom verket att dels strava efter konkurrenskraftiga ekonomiska
forhftllanden (i linje med det sist uppstallda malet), dels strava efter att ta
initiativet i frftgan om utveckling av kallsorteringssystem for insamling av torra fttervinningsmaterial
(forsok i Kalltorp och V. Frolunda), forsok med storskalig glasatervinning
samt utveckling av teknik for offentlig insamling av batterier (batteriholken som
sedermera kom att utvecklas till batterilador och -boxar)
B3.2 Narab-regionen
Forsaken i NARAB-regionen bekraftade grunderfarenheten fran Bagaregarden- manniskoma
deltar i kallsorteringen av ideella skal: Viljan till en bestamd verkan i varlden.
De ekonomiska motiv som framskymtar ar av samhallsekonomisk natur, och kan saledes
aven de foras till de ideella motiven.
I en telefonenkat bland 601 hushall (81% i villor och glesbygd, vilka alia omfattades av
fullskaleforsoket samt 19% i flerbostadshus, som annu inte var anslutna till kallsorteringen)
forklarade 85% av de tillfrftgade att de var for kallsortering. A ven de som inte
sade sig ha nagot egentligt miljointresse sade sig vara for kallsortering. Det fanns i
denna undersokning en tendens att installningen till kallsortering varierade med
inkomsten sft att lftg inkomst sammanfoll med en mer skeptisk installning till deltagande
i kallsorteringen.
Befolkningen utgick fran omsorg om miljo och resurser och samhallsekonomi i sina
argument for kallsortering. Den privata ekonomin forefoll vara av mindre betydelse.
Endast 15% av de tillfrftgade menade att kallsorteringen skulle medfora billigare
bantering for hushftllen och att detta skulle motivera separat insamling av olika
fttervinningsmaterial.
Pa fragan om man finge valja mellan ingen sortering, central sortering samt kallsortering
svarade 77% att de skulle valja kallsortering medan 14% svarade att de skulle valja
central sortering.
Av de totalt 51 svarande (av 601 tillfragade) som uppgav att de inte deltog i
kallsorteringen menade endast 9 personer att det var for jobbigt, medan 20 stycken
5