Kallsortering

textilier skilda fr:1n avfallet. Den kommunala ekonomin gavs tv:1 dimensioner, dels en
monetar dimension dar det sparade utrymmet i avfallsupplaget gavs ett pris, dels en
ickemonetar ekonomi kallad den 'politiska' ekonomin, vars viktigaste intak:t antogs vara
det aktiva samhallsengagemang inom miljov:1rden som ar resultatet av en hel befolkningsgrupps
aktiva kallsortering. I berakningen av de samha1lsekonomiska effekterna
adderades till slut s:1 m:1nga olika effekter att vi nodgades konstatera att "Det samhallsekonomiska
nettot ar s:11edes omojligt att berakna. Nettot f:1r samma sv:1romfattade
dimensioner som en del av den kommunala ekonomin, som kallats den 'politiska'
ekonomin." (Arehag m.fl 1984)
I Bor:1s stod Renh:1llningsverkets personal for berakningarna av ka1lsorteringens
ekonomiska konsekvenser. Berakningarna baserades p:1 tids- och resurs:1tg:1ng som
konstaterats i forsoksverksamheten. I jamforelsen mellan det svart-vita systemet och det
traditionella systemet ingick emellertid aven uppskattningar av investeringskostnader p:1
relativt los grund.
De utvarderingar av ekonomin som kommit till st:1nd inom det samordnade kallsorteringsprojektet
ar inte kanda i skrivandes stund.
7 .3.9 Resurshushallningen och miljokonsekvenserna
Vid diskussioner kring de ekonomiska konsekvenserna av olika insatser for att forbattra
miljon eller for att oka resurshush:1llningen forekommer ofta ett behov av att skapa en
bild av hur resurshush:1llningen p:1verkas. For att komma detta behov till motes har p:1
olika h:111 utvecklats metoder for miljokonsekvensbedomningar. I dessa metoder ligger
forsok att forst deskriptivt hantera miljokonsekvenserna for att sedan kvantifiera dem.
Avfallsgruppen har inte gjort annat an overgripande s:1dana beskrivningar, vilka mest
fungerat som illustration till miljoeffekterna av de olika kallsorteringsforsoken. I den
forsta rapporteringen fr:1n Bagareg:1rdsforsoket (Berg m.fl. 1981c) gjordes n:1got som kan
kallas en resurskonsekvensbeskrivning baserad p:1 ett forsok att kvantifiera energibesparingen
vid :1tervinning jamfort med produktion ur jungfruligt material. Till detta lades
aven jamforelser mellan :1tervinning och energiutvinning. Dartill kmn en beskrivning av
vad som kallades "ekologiska konsekvenser" dar vi kvalitativt och kvantitativt beskrev
konsekvenserna av forbranning vid Savenas A vfallsvarmeverk. Vi avstod emellertid fr:1n
att forsoka beskriva n:1gra troliga eller sannolika forandringar av utslappen som effekt
av en tillampning i full skala av den kallsortering som forekom i Bagareg:1rden. I denna
rapport gjordes aven ett forsok att ge en bild av att aven :1tervinningsprocesserna som
s:1dana kan skapa nya miljoproblem.
Aveni rapporteringen fr:1n NARAB-forsoket (Arehag m.fl 1984) fanns n:1got av detta
med, men i denna rapporteringen gjordes mycket stora anstrangningar att konvertera alla
data och uppgifter om resurser till monetara tenner. I det avslutande kapitlet som fr:1gar
"Hur 1:1ngt n:1r NARAB-systemet?" gars emellertid en reflektion i termer av total mangd
:1tervunnet material reflekterande inbesparade jungfruliga resurser.
I rapporteringen fr:1n Bor:1sforsoken har konsekvenserna for den yttre miljon i stort sett
givits en ytlig beskrivning, dar vikten laggs vid att avfallstnangderna minskat radikalt,
n:1got som givits ett egenvarde ity resten :1terfors i samhalleliga kretslopp. Ett annat m:1tt
p:1 miljokonsekvenserna uppgavs vara att produktionen av kompost i stor skala torde
124