Kallsortering

3
resursstarka och ar potentiella atervinnare, men de saknar tillrackligt med
motiverande information och kanske tillracklig bekvamlighet i insamlingssystemet.
Manga deltar till och fran i insamlingen av papper och glas.
Forsoken med att starta om Sodra Gota samt forsoken med svarta och vita pasar
i Kristineberg har visat att denna befolkningsgrupp ar mojlig att na med en
kombination av forstarkt information, okad tillganglighet till uppsamlingsstallena
samt insatser i koken.
Det finns en liten grupp "notoriska icke-atervinnare" hos vilka man kan utlasa en
speciell personlig attityd av langt driven individualistisk installning i manga
sociala fragor, i form av motstand mot myndigheter och samhalle eller solidaritetshandlingar
gentemot andra manniskor. Just denna lilla grupp ar antagligen den
svaraste att overtyga da dessa icke-atervinnare maste forandra sin uppfattning om
omvarlden innan de kan enrolleras med atervinningstanken. (Israel 1990).
Det finns emellertid aven en storre grupp manniskor i samhallet, som kommer att
salla sig till gruppen icke-atervinnare. Dessa kannetecknas framst av en allman
social och ekonomisk resurssvaghet och en varldsbild praglad av maktloshet.
Bristen pa ekonomiska resurser medfor att vi aterfinner icke-atervinnarna i framst
flerbostadshus med hyresratt. "Om man ser till denna grupps satt att tanka finns
dock stora inslag av social kapacitet. I deras resonemang ingar hansynstagande till
samhallelig solidaritet. Skulle denna upplevelse kunna vinna over deras kansla av
maktloshet? I sa fall kan denna grupp fonnas att bli atervinnare. Kanske ar det
mojligt att gora manniskors egna insatser mer patagliga, sa att man upplever sin
egen andels paverkan." (Israel 1990).
Bristen pa sociala resurser medfor att manga icke-atervinnare lever i en situation,
som innebar att man inte har mojlighet att engagera sig i hansynstagande till
miljofragor och sparande av naturresurser for framtiden. Det kan for dem vara
viktigare att losa dagsfragor - att klara kommunikationen med myndigheter, att
klara hushallskassan anda fram till nasta avloning, se till att barnen klarar skolan
eller vad det nu kan vara.
Det kan i sammanhanget noteras att icke-atervinnaren ofta ansag sig val
informerad medan atervinnaren ville ha mer information.
Hanteringen i hemmen har oversiktligt konstaterats vara relativt okomplicerad i
enbostadshusen. Narheten till sopsack och komposttunna tycks i de fiesta fall
kompensera en viss obekvamlighet i koket.
I flerbostadshusen stalls daretnot behovet av hjalpmedel pa sin spets. Forsoken i Sodra
Gota visar att val planerade diskbankskap uppskattas och ger effekt pa atervinningen.
Forsoken visar emellertid ocksa att det inte ar nodvandigt med sadana forandringar i
befintlig bebyggelse. En sju liters kompostspann - den sa kallade limhinken - gav lika
stor effekt pa atervinningen som de nyrenoverade lagenheternas inredning av
diskbankskapet.
13