Kallsortering

Under den tid Borcis-systemet utvecklades, vilket tog flera Ar, kom emellertid renbMlaridealen
att allt tydligare forankras i projektet ocb darmed aven i kallsorteringen ocb
atervinningen som sadan. Iden med de svarta ocb vita pasarna skulle inta bara losa de
akuta insamlingstekniska problemen i fastigbeter med sopnedkast. Ideo skulle aven ge
mojligbet att bevara det gamla insamlingssystemet. Detta senare drogs fram som ett
buvudargument nar man ville implementera svarta ocb vita pasar aven bland enbostadsbusen,
som tidigare klarat sin atervinning av komposterbart material med traditionell
teknik. Kommunen bar i detta pa en kluvenbet. Det finns en arlig ocb stark vilja att i
grunden forandra den kommunala avfallsbanteringen i riktning mot en atervinningsbaserad
restprodukthantering. A andra sidan ar renbMlningens repression sa stark att den
bar ocb var slcir igenom med sina gamla ideal ocb sin gamla arbetskultur.
Genom att inkorporera kallsorteringen i sin bantering kan renbMlningsvasendet aven
inkapsla kallsorteringens ocb atervinningens grundlaggande mal. Denna inkorporering
framstcir som en del av det som Heidegger kallar faran. Pa detta satt driver man ut de
element som finns av den nya teknikens vasen i kallsorteringen, for att ersatta den med
den modema teknikens vasen. I "vatt-ocb-torrt"-liknande system, dvs framst system med
mAl formulerade inom avfallsbanteringen, finner man kallsorteringsteknikens vasen vara
stiillet, exploateringen av naturen ocb utsugningen av dess resurser, ity dessa system
krava den moderna tekniken ocb det till denna teknik lankade konsumtionssamballet.
Faran finns tydligt i Boras system med svarta ocb vita pasar, ocb yttrar sig i att allt fler
borjar diskutera inforandet av fler fraktioner i andra farger, t.ex papper i neongrona
plastpasar eller vatskekartong i gula plastpasar. I en sadan utveckling fAr Boras-systemet
sitt vasen i stiillet ocb deltar i utmaning av naturen - i strid mot den ursprungliga iden
om skydd for miljo ocb naturresurser.
Om kallsorteringen skall bidra till utvecklingen av en battre teknik i en battre varld
maste den befria sig fran den moderna tekniken. I avslutningen av analysen i kapitel 5
konstaterade jag foljande:
Kallsorteringen ar sa den nya teknikens - den resurssnala teknikens - styrsystem.
Kallsorteringen ar inte losningen pa den nya teknikens alia restprodukttekniska
problem - inte en universalmetod - men nar den val ar en naturlig del av var
kultur arden nyckeln till kretsloppsamballet.
Kallsorteringen kan bli nyckeln till den nya tekniken om vi undviker att exploatera
kallsorteringen med den modema teknikens mal, utan istallet utvecklar den med den nya
teknikens mal. I det dagliga bandbavandet av busballens restprodukter, med Atervinning
for ogonen ocb kallsortering som en naturlig praktik, kan konsumtionssamhallets
avigsidor tydliggoras. Da kommer kallsorteringen att inte bara bli den nya teknikens
styrsystem, utan aven motorn i den medvetandeprocess som staller krav pa en resurssnM
teknik ocb som grundlagger det barkraftiga, det utballiga samhallet. Da framstcir
kallsorteringen som en del av den nya tekniken ocb dess vasen som livet sjalvt.
De strukturella tillkortakommanden i kallsorteringen, som jag pavisat i Boras-systemet
fAr inte tas som intakt for att systemet ar forkastligt. Det ar snarare ofullganget. Vid
bedomningen av ett system maste varderingen alltid goras mot den tid, vid vilket det
etablerades. Boras var forst med insamling av komposterbart material i stor skala, ocb
bar med sig tva viktiga ting: Forst ocb framst etablerade man ett system med tydliga
prioriteringar.
165