Kallsortering

More documents

Recommendations

Info

amnen, dels for att finna de avfallsskapande processer i vilka olika material forlorar sitt framtida A.tervinningsvarde. Den nya teknikens utvecklingsarbete fA.r dock inte ske isolerat sA. som den modema tekniken en gang utvecklades. Den nya tekniken maste kopplas samman med det nya sociala och ekonomiska system som maste utvecklas for att uppna malen kring en barkraftig utveckling och en nagot sa nar dittvis fordelning av jordens resurser. Bearbetning av artikel med samma titel presenterad pa kretsloppskonferensen i Lulea 1991, (Berg 1991). De kommunala roller jag hanterar i uppsatsen ar roller som upptdider i forandringsarbetet. Manga av valfardens framgangar forknippas med livet i tatorter - inte minst i de storre staderna dar industrialismens formogenheter samlades. Pa detta satt blev den tekniskt orienterade och urbaniserade varlden foremAI for mycken planering. Den omgivande landsbygden och miljon i meningen naturresurser och odlingslandskap fanns i overflod och behovde inte varnas. Harur vaxte ett "planeringsparadigm" fram, en form och ett tankesatt inom vilka planeringen genomforts. Inom detta paradigm fanns under lang tid inget utrymme for vare sig kretsloppstankande eller miljopolitiska overvaganden. Den mesta planeringen centrerades pa markanvandningen, ett fordelande av markytor for olika funktioner med bostadsbyggande och industrimark i focus. Det var forst i samband med den fysiska riksplaneringen i borjan av 1970-talet, som miljon blev en del av planeringsansvaret. Den gangen var det en del av den statliga planeringen. Den fysiska riksplaneringen gA.r framst ut pa att skydda vissa omraden for vidare exploatering samt att reservera andra omraden for sadan industri och sadana verksamheter som riskerar att medfor stora utsHipp eller annan miljoskada. Under de senaste 15 A.ren har miljofragorna aven aktualiserats i den kommunala planeringen och alit fler miljofragor maste beaktas. Idag maste kommunema genomfora bade energiplanering och avfallsplanering. Manga har dessutom en miljoplan eller ett miljoprogram - aven om dessa ar till intet forpliktigande. Den traditionella planeringen i kommunema ar sektoriell och ofta kortsiktig. Energi-, avfalls- och miljoplanerna ar emellertid exempel pa planformer som maste goras alit mer sektorsovergripande. Sakta men sakert tranger sig miljofragoma aven in i den fysiska planeringen dar kommunerna har ansvaret for bade oversiktsplan och detaljplaner. I dessa planer fastUigges villkoren for byggande, boende och andra verksamheter i kommunens olika delar. Kommunen bestammer nar, var och hur marken skall anvandas. 6versiktsplaneringen ar ett ramverk for vidare planering och darmed i viss man flexibel och mojlig att utga fran for den ekologiska planeringen. Detaljplanen i sin tur ar ett utmarkt instrmnent for att konkretisera visionema i oversiktsplanen. I Agenda 21, har regeringen tagit pa sig ansvaret for att kotnmunema under fore ar 2000 dessutom skall uppratta lokala planer for det 21 :a arhundradets overgang till ett barkraftigt samhalle. Kommunen ansvarar inte bara for fysisk planering och planering av tekniska forsorjningssystem, utan aven for driften av flera av dessa system; alit fran kollektivtrafik till vattenforsorjning, avloppsinsamling och -rening, renhallning samt energiforsorjning kan rymmas inom kommunemas tekniska forvaltningar. 167
I den nya planeringen maste kommunema fjarma sig fran det planeringsparadigm som skapat obalansen mellan boende och verksamhet, mellan produktion (i biologisk mening) och konsumtion. Planeringen maste nu inriktas pa att varna de kvarvarande naturresursema samtidigt som stadsboendet utvecklas. De samhaJ.leliga kretsloppen skall i allt hogre utstrackning slutas och den basala - den livsnodvandiga - produktionen maste komma mycket narmare manniskoma. De framtida plan ern a kommer att i sina bakgrundsbeskrivningar ha redogorelser for olika materialfloden, slutna och brutna kretslopp, i kommunen. Dessa beskrivningar utgor en del i en ny pedagogik for planeringen och - inte minst - for hur malen formuleras. JI...J"'VJLJLlU." planeringsprocess ar en del av en demokratisk process. Samhallsutvecklingen styrs inte av nagra naturlagar, utan av det medvetande som utvecklas i samhallet och later sig avspeglas i de olika planemas malformuleringar. Malen forandras i takt med att kunskaperna okar, forstaelsen for de aktuella samhallsproblemens art och vasen fordjupas samt medvetandet utveckling. Eftersom det inte ar vare sig lampligt eller rimligt att forsoka patvinga gemene man ett allt for snabbt intrade i det nya samhallet - kretsloppssamhallet - kan kommunen inte planera det nya samhallet pa samma villkor sotn det gamla. Den nya planeringen maste sikta pa att miijliggora ett slutande av kretslopp. Kommuninvanarna skall alltsa inte tvingas pa en viss teknik, de skall ges mojligheten att prova och utveckla en ny - barkraftigare - teknik. Efterhand kommer sa allt fler lokala kretslopp att slutas och det centrala kommunala inflytandet minskar i samma utstrackning. Planeringen blir pa sa siitt inte tvingande, utan oppnande. Kommunen har idag ansvaret for driften av de tekniska forsorjningssystem som primart kommer att beroras av planeringen for kretsloppssamhallet. Det yttersta driftsansvaret for dessa system maste ligga kvar hos kommunema, framst darfor att de gamla systemen kommer att leva vidare under mycket lang tid framat. Normalt forestaller vi oss idag att vagen till kretsloppssamhallet innebar att vi maste anpassa oss till en allt mindre skala for flera av vara tekniska forsorjningssystem, samt att den smaskaliga tekniken skall fungera med ett lokalt driftsansvar. Bakom detta gommer man tanken pa att de boende fran borjan ar inforstadda med situationen, de har sjalva onskat att det skall vara sa samt att de klarar driften langsiktigt. I vissa fall maste emellertid kommunen ta ansvaret for implementeringen av smaskalig teknik for att kunna uppratthalla takten i forandringsarbetet. I de fallen maste det aven finnas ett - atminstone kortsiktigt - kommunalt driftsansvar for den nya tekniken. (Med sikte pa att driften efterhand tas over lokalt). Under denna tid torde det aven finnas behov av saval offentlig kontroll som driftsanvisningar och allmant goda rad for dem som tagit pa sig ett lokalt ansvar. Det ar endast kommunen som har tillrackliga organisatoriska resurser i kombination med lokalkannedom for att kunna ta pa sig detta kombinerade kontroll- och radgivningsansvar. Kommunen kan aven genom denna verksamhet satnla pa sig skilda erfarenheter av olika provade lokala system, som sedan kan komma allmanheten och den kontinuerliga planeringsprocessen till godo. Pa sa satt blir kommunema samtidigt forvaltare av det gamla och delansvariga i lingen av det nya. Det ligger en risk i detta, om en och samma forvaltning far bada upp- 168
Page 1 and 2:
Kallsortering Teori, metod och impl
Page 3 and 4:
Jag har givit min avhandling monogr
Page 5 and 6:
1 2 3 4 5 S yfte och terminologi 1.
Page 7:
7.4 7.5 7.6 7.7 7 .3.6 Brukartillga
Page 10 and 11:
kallsorteringen som en vasentlig de
Page 12:
I takt med NARAB-forsokens fortskri
Page 15 and 16:
I avhandlingen ges foljande forslag
Page 17 and 18:
des fran 6,3 kg/hushMl och vecka ti
Page 20 and 21:
1 I slutet pA1960-talet borjade kon
Page 22 and 23:
att visa upp hur kunskapsbildningen
Page 24 and 25:
Som namnts tidigare definierade jag
Page 26:
darmed relativt allmangiltig for de
Page 30 and 31:
I mitt sokande efter restprodukttek
Page 32 and 33:
patraffas bland de andra traden. s
Page 36 and 37:
muHisnan och en foradlad vetesort s
Page 40 and 41:
A vhandlingsarbetet ar min egen bea
Page 42:
deduktivt. Vanligen utgor den aven
Page 45 and 46:
omraden naturliga och Himplig metod
Page 47:
I takt med att forskargruppens fors
Page 51:
vad hygien egentligen ar och vad fo
Page 54 and 55:
Dumpningen tycks ha kunnat fortga H
Page 56:
avfallet okade samtidigt som kommun
Page 59:
Del papperssacken introducerades un
Page 63 and 64:
insamling. Renhallningsverket skott
Page 65 and 66:
forsorjning. Vissa specialiserar si
Page 67:
stonnakt. Problemet var att ravaruk
Page 71 and 72:
att "over en natt" konvertera sig f
Page 73 and 74:
ara till liten del integreras i des
Page 75 and 76:
motsvarande mojlighet till cirkulat
Page 77:
Nar sedan alit ar omsorgsfullt blan
Page 80 and 81:
Svensk Atervinning (SSA) med det ve
Page 82 and 83:
Har lades alltsa grundema for en 15
Page 84 and 85:
Figur 6.2 Forsoksomn1det i Bagarega
Page 86:
utsorterade materialens kvalitet ha
Page 89:
kommunikation mellan boende och ren
Page 94:
Mjolbysystemet har som forsta forde
Page 98:
tionen skulle sedan i samarbete med
Page 101 and 102:
Skap och inredning ar element i ett
Page 104 and 105:
Egen undersokning. Dar inte annat a
Page 106 and 107:
att insarnlingen blivit allt mer om
Page 108 and 109:
6.9.2.3 ut till alia berorda hushal
Page 111 and 112:
gemensamma soprum eller med sopnedk
Page 113 and 114:
Atervinningsgrad och renhet hos pap
Page 116 and 117:
En viktig finess i separeringsanHig
Page 118 and 119:
6.9.6.4 Resultat Detta avsnitt bygg
Page 120 and 121:
Flera kommuner har under arens lopp
Page 122:
forsok med gruppkompostering i fler
Page 125 and 126:
skulle erbjudas. DarpA foljde infor
Page 127 and 128:
En tredjedel av de svarande menade
Page 129 and 130:
96% och 97%. Med den osakerhet som
Page 131 and 132:
som kommer fran en- och flerbostads
Page 133 and 134:
hoga hygieniska krav. Har kom vi is
Page 136 and 137: Kallsorteringstekniken har sA mAnga
Page 138 and 139: av U ttolkandet av inneborden av va
Page 141 and 142: implicit i samma betydelse som avfa
Page 143: textilier skilda fr:1n avfallet. De
Page 147 and 148: ett Reforsk-projekt som syftade til
Page 153: de forefaller konsumera mindre. Nar
Page 156 and 157: «ltmotorn den forsta gmgen pa saso
Page 158 and 159: Dahlman system: foljande forslag pi
Page 161: I de tv! politiskt initierade proje
Page 164 and 165: For att kallsorteringens ide skall
Page 167 and 168: systemforandringen. I denna broschy
Page 170 and 171: m fl (1990) kompletterade mangdmatn
Page 172: kommentar frAn de renhallare som de
Page 177 and 178: Marknaderna mAste standigt bearbeta
Page 179 and 180: hand av kvantiteten. Han kommer pa
Page 182 and 183: uthalliga samhallet, men genom Ater
Page 184 and 185: Under den tid Borcis-systemet utvec
Page 188 and 189: gifterna. naturliga ar att man folj
Page 190 and 191: Agenda 21 (1992): Changing consumpt
Page 194: Everett, J.W. (1992): Environmental
Page 198: More, T. (1516): Utopia. Till svens
Page 203 and 204: Blyhalten i Boraskompost samt kompo
Page 205: Tabell B3.2 Tabell B3.3 OverenssHim
Page 213: Modell for berakning av hushallsavf
Page 217: B3:1 U ndersokningens kanske vasent
Page 221 and 222: emarkelse, kan ny forskning tas som
Page 223 and 224: Efterhand har dock textilfraktionen
Page 225: NARAB har till denna kalkyl aven la
Page 229: 3 resursstarka och ar potentiella a
Page 232: aven ett antal okanda "sjalvklara"
show all

Kallsortering

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?