Kallsortering

uppfattningar att gora: Som en sarskild fordel med namner han att allt vattens
avledande naturligt kommer att samordnas, varfor man kan forvanta sig en avsevard
forbattring av de stadsnara vattendragens standard. Vi ska har da ha i atanke att
dagvattnet kraftigt fororenades av saval hastars som andra djurs avforing och urin, av
mansklig urin i stora mangder samt koksavfall och liknande som slangdes pa gator och
gardar. Vid 1800-talets slut ansag man att minst halften av all mansklig urin spilldes pa
andra hall an pa avtradena.
De tidiga karlen hamtades i en tackt karra eller vagn, eftersom karlen inte var forsedda
med lock. Medelst tackning av karran respektive vagnen avsag man att motverka
luktspridning och inte minst spill fran vagnen. Dessa typer av akdon anvandes aven den
forsta tiden nar de nya behallarna med tattslutande lock var i bruk. Akdonen var
emellertid sma, en karra lastade 8 till 10 karl av den nya typen, medan en vagn normalt
lastade 12 karl. Saval karran som vagnen drogs av en hast och betjanades av tva man.
Djuren for illa under den period hamtning skedde nattetid, eftersom personalen forsokte
forkorta sin verkliga arbetstid genom fortkoming. Med fortkorningen foljde naturligtvis
betydande gatubuller, som blev foremal for anmarkningar fran allmanheten, som fick sin
nattro stord.
Den slutna vagnkonstruktionen forsvarade - kanske rent av omojliggjorde - ordentlig
rengoring av densamma, vilket medforde "standigt obehag genom den elaka lukt, som
trots vadring genom luckorna alltid forefanns ... ", (Tingsten 1911).
Alla de tre namnda missforhallandena "blefvo med ett slag sa langt praktiskt mojligt var
undanrojda genom inforande av nu anvanda hamtningsfordon i forening med en fornuftig
och passande kortakt", (Tingsten 1911).
Tingsten syftar pa en oppen vagn rymmande 24 karl, som framfordes i skritt. Tack vare
den lugna kortakten kunde hastens krafter utnyttjas effektivare utan att den blev
overanstrangd, samtidigt som gatubullret avtog starkt och hamtningsekonomin avsevart
forbattrades.
Snart nog motoriserades insamlingen, men samtidigt byggdes avloppsnaten ut och WC
blev allmant forekommande i bostaderna aven i de fattigas kvarter. Intresset for
utveckling av latrinhamtningen avtog i och med att man i slutet av 1930-talet trodde sig
forsta att latrinhamtningens tid var forbi. Inte kunde man da ana att den 50 ar senare
skulle vara lika aktuell som da - fast i stora omraden med fritidshus.
Uppsamling av koksavfall
Hushallsavfallets uppsamling organiserades vanligen flera ar efter det att man kommit
tillratta med latrininsamlingen. Den aldre insamlingen och bortforslandet av koksavfallet
skulle med ett modernt uttryck kunna betecknas som "systemlos", d v s obunden till
saval karlens utformning som till transportforfarandet.
Nar Goteborgs Renhallningsverk ordnade upp den tidigare misskotta och olonsamma
latrinhanteringen passade man samtidigt pa att ordna upp insamlingen av koksavfallet.
Med stora krav pa konformitet utformade man regler for koksavfallets uppsamling och
43