Kallsortering

Nar BagaregArds- och NARAB-projekten avslutades stalldes fn1gan "Hur h1ngt nildde
vi?". I samband med Borasprojektets rapportering sHilldes aldrig den fragan, eftersom
vi- atminstone ytligt sett- natt malet: ett atervinningssystem med tydliga prioriteringar,
vilket reducerar avfallsmangderna med minst 65%. I denna situation var implementeringen
av systemet viktigare an av de tillkortakommanden, som ovillkorligen
maste vara forknippade med systemet. En del av den analysen gor jag istallet har,
men jag tar inte upp sadana delfrilgor som kan leda tankama mot en tavlan mellan olika
system om vilket som kommit !angst, vilket system man borde valja om man sitter i en
position som kommunal beslutsfattare. Det som jag inte dragit fram i utvarderingen av
metod i kapitel 7 eller i diskussionen kring implementering av kallsortering i kapitel 8
hArddras inte heller har. Jag lyfter istallet blicken nagot over den narmaste horisonten
och anlagger ett perspektiv liknande det i kapitel 5 dar jag analyserar den traditionella
avfallshanteringen. Med detta mer overgripande perspektiv kan jag visa pa tendenser pa
ont och gott i kallsorteringens utveckling. I den analysen framstAr emellertid somt som
battre och somt som samre i perspektivet av den nya tekniken och ett langsiktigt
barkraftigt samhalle.
Jag ger in get direkt svar pa fragan i rubriken, men under fern olika rubriker diskuterar
jag kallsorteringen i olika belysning. Har aterknyter jag pa flera stallen till den
teknikteoretiska diskussionen i kapitlen 2 och 5.
9.2 Konfrontation mellan tva arbetskulturer
Kallsorteringen i avsikt att minska avfallsmangdema genom atervinning innebar att den
gamla arbetskulturen bland renhallarna kommer att paverkas. Renhallningen ar ett arbete
med stadshygien och snygghet som foredomen. Arbetsgladjen och beloningen ligger i
att man lamnar samhallet rent bakom sig. I detta ingar en stravan att ta med sa mycket
som mojligt och att blanda alit tank bart. J u mer tnan far med sig des to duktigare
framstAr man for sig sjalv och for omgivningen. Det finns inga matt pa kvalitet pa det
som finns i !asset och inga beloningar forknippade med sadant.
I renhallningsarbetet finns emellertid en motsattning inbyggd. Arbetet som sadant,
ihopsamlandet av andra manniskors avskrade, har motbjudande drag och ar dessutom
forknippat med lag status genom hela den moderna historien, alia forsok att komma
tillratta med statusproblemet till trots. Har ingar att man har litet eller inget inflytande
over sin arbetssituation. Man hamnar da latt i en situation dar man stressar sig genom
sitt arbete. Man halvspringer och ser till att bli klar langt fore arbetstidens utgang. Pa
sa satt kan man antingen sluta tidigare eller utnyttja tiden for avkoppling, umgange eller
liknande. Alit detta ingar i renhallarkulturen.
Atervinnarens arbetssituation ar i mangt och mycket den motsatta. Han skall enbart ta
med sig det som ar av basta kvalitet. Han belonas av i forsta hand kvaliteten och i andra
159