Kallsortering

I mitt sokande efter restproduktteknikens vara i borjan av 1980-talet skrev jag den
utredande artikel (Berg 1982), som jag hamtade min definition i kapitel1 friin. I den dii
riidande situationen gjorde jag en preliminar beskrivning av mitt amne, men beskrivningen
byggde pa flera outtalade koncensusforhiillanden vad galler t ex teknikens
grundlaggande inbegrepp, teknikens position bland vetenskapema etc. Idag, nar
restprodukttekniken ar over tio iir gammal som amne pii hogskolan miiste jag kritiskt
granska denna min preliminara amnesbeskrivning. Vid en ganska snabb genomlasning
finner man att mina resonemang haltar och ar ofullstandiga. Hur kan man definiera
restproduktteknik - med alla dess artefaktfria bestiindsdelar - utan att iitminstone ge en
forenklad beskrivning av vad vi menar med teknik? Hor tekniken till vetenskapema, stiir
den understand desamma eller ar rent av tekniken overordnad vetenskapema sii som
vissa teknikfilosofer menar?
Med tiden har det blivit allt mer vasentligt att fii reda ut detta for att battre kunna forstii
den kontext, inom vilken min forskning hor hemma och darmed aven battre forstii hur
vi inom restproduktteknologin skall valja metod och tillvagagiingssatt. I avsnitt 2.2 soker
jag ett svar pii friigan: Vad ar teknik? Ur denna friiga reser sig den nodvandiga
foljdfragan "Vad ar dii teknikens vasen?" Med hjalp av Martin Heideggers uppsats
"Teknikens vasen" beskriver jag hur den moderna tekniken i sitt vasen bar pii
plundrandet av naturen. Ar i sii fall restprodukttekniken mojlig? Kommer inte aven restprodukttekniken
att delta i plundringen? Jag havdar restproduktteknikens mojlighet, men
den mojligheten stiir en bart att finna i uppdagandet av den moderna teknikens vasen dar
faran men aven raddningen riider.
I avsnitt 2.3 fullfoljer jag med ett resonemang om teknikens relation till vetenskapen,
dar jag havdar att tekniken forhiiller sig till teknologin pii ungefar samma satt som
poesin tilllitteraturvetenskapen. Jag havdar att teknologin inte skall forvaxlas med eller
likstallas med naturvetenskap utan teknologin ar i vasentliga delar mer beslaktad med
samhallsvetenskap och humaniora.
Teknikens vasen
Inom filosofin har man forsokt definiera tekniken friin lite olika synvinklar. Miinga
iiterkommer till de tvii klassiska beskrivningarna; tekniken som medel for vissa andamal
samt tekniken som manskligt handlande. Ur detta harledde Heidegger, som namnts,
tekniken som ett Ingen kan val bestrida att de klassiska beskrivningama
ar riktiga - utifriin ett antropologiskt perspektiv pa tekniken. Den galler saval den
klassiska hantverksmassiga tekniken som den modema tekniken, vilka - som jag senare
skall visa - i vasentliga avseenden har skilda drag i sina vasen.
Ingemar Nordin gav 1981 ett viktigt bidrag till den svenska teknikfilosofiska debatten
med haftet "Vad ar Teknik? (Nordin 1981). I denna skrift pekar Nordin pii vad han
menar vara tva vasentliga problem for teknikfilosofin: Det finns ingen koncensus kring
forhallandet mellan vetenskapsteorin och teknikens filosofi. Man ar inte heller overens
11