Kallsortering

Dahlman
system:
foljande forslag pil kvalitetsaspekter vid utvardering av kallsorterings-
deltagandeniva
atervinningsgrad
renhet
milj okonsekvens
missnoje/tillfredstallelseniva
kretsloppsforstaelse
Till dessa vill jag foga framst de insamlade mangderna, aven om dessa ensamma aldrig
blir nagot bra matt:
mangder
uthallighet
resurskonsekvenser
ekonomi
Miingderna insamlat material fungerar bra som intern mattstock, medan ett relativmatt
fungerar battre som mattstock vid jatnforelser tned andra system. A v de hittills i Sverige
anvanda relativmatten ar atervinningsgrad att foredra framfor sorteringsutbyte. v ar nivan
for en acceptabel atervinningsgrad skall sattas ar mer en politisk fragestallning an en
vetenskaplig dito. Miljodepartementet beslutade 1991 att 80% atertagning av
aluminiumburkar och PET-flask or skall vara nedre gran sen for att retursystemen skall
fa existera. Man jamfor da med 33 cl returflaskan med 98% retur.
Ar 80% aven mattet pa vad som skall tolkas som en rimlig atervinningsgrad, eller skall
vi acceptera de 70-75% som sattes upp som mal for forsoken i Boras (Assarsson och
Berg 1990)? Gar vi pa de basta resultaten skulle kanske 80% trots allt vara ett realistiskt
mal.
I bland annat Bollebygd har det visat sig att goda insamlingsresultat kan foljas av
missnoje med delar av systemet, varfor ett uttryck for detta missnoje mc1ste finnas med.
Den enkla registreringen av klagomal var inte tillrackligt - man maste helt enkelt skapa
en forstaelse pa en djupare niva. Vad som dessutom ar klart ar att man inte kan lamna
sitt system "medveten om bristema", eftersom bade kallsorteringssystemet som dess
brister ar dynamiska. Systemet kommer att utvecklas till ett icke fungerande system om
inget gors at de rapporterade bristema. I forstaelsen for bristerna bor aven ligga en
forstdelse for trivsel, som inte ar av karaktaren "halsan tiger still". Nyttan av kunskapen
om trivseln ar inte utvecklande for de boende, men val for de som arbetar i systemet.
Vetskapen om de boendes trivsel kan vara en av stimulansmojligheterna for de anstallda.
Ett tidigare odiskuterat kriterium for ett fungerande/framgangsrikt/lyckat kallsorteringssystem
ar de medverkandes uthdllig het. Detta kan testas under langtidsforsok, och hittills
har vi antagit att tre ars forsok kan spegla uthalligheten. En god vaxelverkan mellan
systemets olika aktorer under aren kan ses som ett matt pa uthallighet. Darmed inte sagt
att det fordras standigt hog atervinningsgrad for alla material under all framtid. Utvecklingen
i NARAB-regionen visar snarare att flexibiliteten - mojligheten att avveckla
intresset i ett svaradministrerat material och overlc1ta pa nagon annan att samla in detta -
ar ett battre matt an manget annat pa uthallighet.
139