Kallsortering

I detta kapitel utvecklar jag historieskrivningen i en analys dar jag soker strukturema i
utvecklingen. Jag konstaterar att avfallsproblemet bar sina rotter i stadsboendet och det
kulturellt stadfasta konsumtionssamhallet. Jag visar bur tekniken for avfallsbehandling
kommit att utvecklas som kvittblivningsteknik varvid renh«Ulning och avfallshantering
kommit att fungera som servicesystem for konsumtionssamhallet. modema
restprodukttekniken deltar darmed i utmaningen av naturen. Vi bar nu natt den punkt i
utvecklingen dar vi borjar se i form av resursutsugningen med begransade
lagerresurser och en accelererande miljoforstoring pa grund av naturens begransade
formaga att assimilera industrisamhallets restprodukter. Harur vaxer raddningen fram
formulerat som ett behov av kretslopp, som i sig staller krav pa en ny teknik. Denna nya
teknik bar stundom kallats "ekologisk teknik" och "kretsloppsteknik". Jag nojer mig med
att kalla denna foreteelse "den nya tekniken" eller "den resurssnala tekniken", och med
samma metod som jag funnit den moderna teknikens vasen i stiillet finner jag den nya
teknikens vasen i livet sjalvt.
Jag konstaterar till sist att kallsorteringen ar den nya - den resurssnala - teknikens
styrsystem och nyckeln till kretsloppssamhallet.
5.1 Utvecklingen ur ett kritiskt perspektiv
A vfallsproblemet var litet och relativt lokalt sa lange varldens befolkning var liten och
framst bunden till att rent konkret forse sig med foda genom odling, jakt, fiske och
samlande. Man utnyttjade framst lokala material for sina verktyg, for bostader, klader
etc. Pa detta satt kom det avfall som trots allt maste ha uppstatt t ex genom forslitning
- att aterga i ett naturligt kretslopp paden plats varifran det en gang togs. De lamningar
vi idag kan se av denna livsstil ar framst hogar av sten, antingen som de skarvstenshogar
som namnts i kapitel 3, som rester av husgrunder och befastningsverk eller som gravar.
Smarre befolkningskoncentrationer forandrade inte helhetsbilden av ett samhalle med
manniska och natur i relativ balans, aven om de lokala effektema av vissa befolkningskoncentrationer
kunde bli narmast forodande. Trots sin nara anknytning till den kringliggande
landsbygden (man boll pa sina hall bade kor och grisar i stadema langt fram
pa 1800-talet) kom varje stad att framsta som en smarre lokal ekologisk katastrof.
Staden ar- ur resurssynpunkt- en allt for stor anhopning manniskor pa en alldeles for
liten yta, dar manniskornas och deras husdjurs utsondringar tenderar att dranka dem.
Harur bar renhallningen - bortforslingen av forst exkrementer, sedan aven samhallets
ovriga utsondringar i form av olika sorters avfall - vuxit fram.
Vi kan en kort stund se pa staden som en organism som for sitt livsuppehalle maste
forsorjas i olika avseenden. U tan mat till invanarna, energi till uppvarmning, ravaror till
industrin och varor till handeln kan staden inte fungera. Detta massiva intag skulle
efterhand fylla staden om den inte utsondrade de rester som bildas i dess metabolism.
Avfall uppkommer framst pa grund av dess isolering fran det agrara system som foder
dess invanare. Sjiilva stadsboendet iir saledes avfallsskapande pd grund av den arbetsfordelning
som iir grunden for stadens uppkomst, dar inte alia skall arbeta med sin egen
45