En kamp om själar - Doria
En kamp om själar - Doria
En kamp om själar - Doria
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Marthaföreningen började sin verksamhet strax efter sekelskiftet<br />
1900. 261 Våren 1910 anordnade Borgå lantmannagille en matlagningskurs<br />
på Saxaniemi gård där fru Fanny Schiödte var värdinna. Efter denna kurs<br />
grundades Saxby Marthaförening. Samma år grundades också i<br />
Andersböle-Norrveckoski en Marthaförening. Följande år bildades<br />
Marthaföreningen i Vessö. Några är senare grundades föreningar i Kullo,<br />
Söderveckoski (1915), Illby (1915), Emsalö (1915), Kråkö (1915),<br />
Jackarby-Renum (1917) och Drägsby-Tjusterby (1917). När föreningen<br />
”för främjande af slöjden och industrin in<strong>om</strong> Borgå stad och dess <strong>om</strong>nejd”<br />
upplöstes överlät den sin fastighet i Borgå stad till Martha filialförbund<br />
s<strong>om</strong> var en sammanslutning av alla fristående Martha-föreningar i bygden<br />
och en underavdelning till Finlands Marthaförbund. 262<br />
År 1882 grundades en sjömansmissionsförening efter att Elis Bergroth,<br />
s<strong>om</strong> hade varit präst i Borgå under två perioder åren 1879-1880 och år<br />
1886, besökte staden. Bland sjömansmissionsvänner i Borgå <strong>om</strong>nämns en<br />
fröken Molin, s<strong>om</strong> samlade medel gen<strong>om</strong> sparbössor. Julgåvor till<br />
sjömännen sändes från Borgå redan 1883. I Toivo Waltaris bok <strong>om</strong>nämns<br />
också ”fröken M. Simolin, vilken i Borgå försökt väcka intresse för<br />
sjömansmissionens sak” och hon erhöll av bestyrelsen ”ett tacksägelsebrev<br />
för sin välsignelserika verksamhet”. 263<br />
Jag har på basis av tidningsnotiser samt anteckningar i föreningarnas<br />
verksamhetsberättelser gjort en uppskattning av antalet medlemmar i de<br />
olika föreningarna. Utgående från tabell 10 kan man få en uppfattning <strong>om</strong><br />
hur intensiv verksamheten var. År 1915 samlades under en veckas tid<br />
1.065 församlingsmedlemmar till olika slag av sammank<strong>om</strong>ster. År 1917<br />
var antalet aktiva under en vecka 1.354 personer. Det sammanlagda antalet<br />
deltagare i föreningarnas verksamhet uppgick under året till 67.700<br />
personer.<br />
261 Jag är medveten <strong>om</strong> att man kan ifrågasätta min katalogisering av Marthaföreningen<br />
s<strong>om</strong> en kristen förening. Efters<strong>om</strong> Marthaföreningen i Borgå dock vid<br />
denna tid hade en tydlig anknytning till församlingen och efters<strong>om</strong> flera av prästernas<br />
fruar deltog i verksamheten anser jag katalogiseringen befogad.<br />
262 Martha – kvinnan i tiden 1899-1999, 27, 258; Borgå svenska Marthadistriktsförbund<br />
1912-1962, 4; Selén 1997, 530-531; Allardt 1930, 366-367.<br />
263 Waltari 1925, 445, 456, 467, 478.<br />
105
Change language