En kamp om själar - Doria

I det första huvudkapitlet behandlas tiden före inbördeskriget (A). Här
har jag strävat till att så långt det har varit möjligt försöka koncentrera mig
på de två åren före inbördeskriget. Att strikt hålla sig till en dylik
tidsbegränsning har dock varit svårt. I många fall har jag varit tvungen att
behandla händelser som skedde långt före 1916.
Det andra huvudkapitlet (B) berör den tid inbördeskriget varade d.v.s.
från den 27 januari till den 16 maj 1918. I detta kapitel försöker jag
granska hur inbördeskriget utvecklades inte bara i Finland utan framförallt
i Borgåbygden. Härvid har det varit av särskilt intresse att försöka klargöra
hur församlingslivet i Borgåbygden påverkades och hur församlingens
verksamhet fungerade under den tid inbördeskriget varade.
Det tredje huvudkapitlet (C) är koncentrerat till tiden efter inbördeskriget.
Här undersöker jag vad som hände på församlingsplanet efter
inbördeskriget. Jag försöker utröna vilka följderna av den uppdelning av
samhället som kriget hade åstadkommit fick för församlingens verksamhet.
Vidare försöker jag klargöra hur stor anslutning den röda sidan fick i
Borgåbygden och på vilket sätt händelserna under inbördeskriget
påverkade församlingslivet. Jag undersöker också den roll som de olika
föreningarna och frikyrkorna hade i Borgåbygden efter 1918. Som ett
slutår för denna del av avhandlingen har jag strävat till att hålla mig till år
1923 då den nya religionsfrihetslagen trädde i kraft.
De enskilda avsnitten i den diakrona uppställningen (d.v.s. de tre
huvudkapitlen A, B och C) har disponerats så att de i stort sett är
jämförbara med varandra. Samtliga dessa huvudkapitel inleds med en kort
och schematisk bakgrundsbeskrivning av det allmänna läget i det
finländska samhället och i Borgåbygden. Efter detta har jag behandlat den
evangelisk-lutherska kyrkan och dess ställning vid den aktuella tiden och
hur relationerna mellan församlingen och de röda utvecklades i Borgåbygden.
Kapitlet har avslutats med att behandla det som är avhandlingens
huvudsyfte nämligen att klargöra vad som hände inom fromhetslivet i
Borgåbygden.
Avhandlingens tyngdpunkt ligger givetvis på de avsnitt som berör
församlingens verksamhet under och efter inbördeskriget (9 och 13) samt
på det huvudkapitel (D) där jag gör en analys av hur bygdens folk
engagerade sig i inbördeskriget samt dess följder för församlingslivet.
27