En kamp om själar - Doria

Man kan sålunda inte ur tillgängliga källor utläsa i vilken mån de röda
och de vita deltog i nattvarden och på det sättet få eventuella belägg för
respektive grupps trohet mot församlingen och dess lära.
5.3.5. Förrättningar och skriftskolor
När det gäller de kyrkliga förrättningarna – dop, vigslar och jordfästningar
– finns det ingenting i källmaterialet som skulle tyda på att händelserna i
samhället skulle ha inverkat på dessa. I det följande vill jag dock redogöra
för en verksamhetsform som under tiden före inbördeskriget eventuellt kan
ha bidragit till att vidga klyftan mellan de olika samhällsklasserna. Det var
församlingens skriftskolor.
Skriftskolans målsättning hade av hävd varit att ge de unga kunskaper
i den kristna tron. Härvid hade avsikten självfallet varit att behandla alla
lika. Någon gräns för hur många som kunde delta i en skriftskola fanns inte
och därför var de olika skriftskolgrupperna i regel stora. I Borgåbygden
hade det ordnats tre skriftskolor per år. En hölls för svensktalande gossar,
en för svensktalande flickor samt en för finsktalande av båda könen.
Ytterligare hade vid behov ordnats skriftskola för dem som under tidigare
år inte blivit admitterade (d.v.s. godkända).
Det som hände i slutet av 1800-talet var att det började ordnas ”privata”
eller, som de också kallades, ”enskilda” skriftskolor. Dessa skriftskolor
hade färre elever och det kostade 10 mark per elev att delta i dem. 208 En
granskning av deltagarantalet i de olika skriftskolorna ger vid handen att
antalet ungdomar i de privata skriftskolorna ökade i snabb takt efter år
1890. Speciellt tydlig är denna utveckling för landsförsamlingens del.
Varför blev denna nya form av skriftskola så populär och varför upphörde
den så plötsligt år 1917 för att sedan uppstå på nytt några år efter
inbördeskriget? Dessvärre har jag inte i källmaterialet kunnat finna något
entydigt svar på denna fråga. Utgående från anteckningar i kyrkböckerna
kan man dock sluta sig till att de privata skriftskolorna bestod av mer eller
mindre homogena grupper. I första hand var det fråga om skolklasser. I
församlingens konfirmationslängd finns sålunda uppgifter om att en
208 ÅKA 781 (Andersson, Fredrik, Storpellinge).
91