En kamp om själar - Doria

övertygade om att en seger för de röda skulle ha lett till en materialistisk
ideologi som på lång sikt ofelbart skulle ha krossat den kristna tron. Det
var något man visste att man måste kämpa emot, oberoende om det också
i kampen fanns inbakat frågor och tankar som handlade om viktiga etiska
ställningstaganden såsom jämlikhet och solidaritet med de fattiga. Detta
har vi skäl att anta att var orsaken till att det bland kyrkans folk inte fanns
någon större förståelse för eller solidaritet med de fattiga på den röda sidan
under inbördeskriget.
G. O. Rosenqvist tolkar läget på följande sätt:
382 Rosenqvist 1946, 45.
383 Kena 1979, 50, 52. Kena skriver: ”Suomen kirkon noin 1000 papista vain muutama
osallistui sotaan ase kädessä, esimerkiksi Porvoon hiippakunnan 300 papista vain
kaksi”. Se även Selén 2000.
384 Murtorinne 1992, 119.
385 Ekstrand 1990, 27.
144
Många av våra präster deltogo i kriget 1918, en del som fältpräster, andra genom
en aktiv insats i de dramatiska månadernas politiska och militära verksamhet. [...]
Men Finlands prästerskap kom att även ha en annan, dystrare del i tidens
ödestragedi. Martyriet blev i flera fall dess lott. Prästerna torterades och dödades
på ett sätt, som icke kan beskrivas. Kyrkor och altaren skändades [...] Prästerskapets
hållning under den politiska kampen i seklets början har varit föremål för
kritik och hårda domar. Dess roll i händelserna 1918 blev av den art, att vida
folkkretsar i vördnad böjde sitt huvud inför dess lidande och offer. 382
På den röda sidan av frontlinjen fanns 250 församlingar. Här kan noteras
att det bara var två präster från dåvarande Borgå stift som med vapen i
hand deltog på den vita sidan. 383 Kyrkoherde Erkki Sovijärvi i Korpilax var
enligt Eino Murtorinne den enda präst om vilken det rapporterats att han
aktivt skulle ha deltagit i sökandet efter de röda. 384 Sixten Ekstrand berättar
dock i sin undersökning om Tor Krook att denne vid tiden för frihetskriget
”gick ut för att avväpna ryssen”. Under tiden 28-31 januari 1918 var Krook
med om att avväpna inte mindre än sju ryska posteringar i hemkommunen
Närpes. Dessutom deltog han i striden om Kristinestad. 385 Här är det skäl
att notera att det för de flesta österbottniska vita uttryckligen handlade om