En kamp om själar - Doria

innehöll sådant som eleverna hade fått reda på genom att intervjua sina
föräldrar eller sina far- och morföräldrar. Här fanns minnesbilder av seder
och bruk i bygden, men även artiklar som berörde händelser från tiden före
och under inbördeskriget. Dessa intervjuer och minnesbilder är givetvis
mycket personliga både vad gäller innehåll och framställning, något som
jag har försökt ta hänsyn till när jag har använt mig av dem i föreliggande
avhandling.
För att klargöra läget i kyrkan i största allmänhet i Finland har jag i
första hand använt mig av tidigare publicerat material, kompletterat med
uppgifter ur protokoll och tidningar. Det religösa livet i Borgåbygden har
belysts med hjälp av olika slag av handlingar i församlingens arkiv. Det är
i första hand fråga om protokoll från kyrkostämmor och kyrkorådsmöten,
församlingens statistiska uppgifter, läsförhörsprotokoll etc. Därtill har jag
givetvis använt mig av tillgänglig litteratur.
För att belysa tiden under inbördeskriget har i stort sätt liknande
material använts. För min utredning av de röda som deltog i kriget har jag
i första hand använt mig av två olika slag av källor:
1) Församlingens officiella böcker, vari antecknats uppgifter om
församlingens medlemmar. Av någon anledning kritiserar Jaakko Paavolainen
det som han kallar för ”prästlängderna” och deras tillförlitlighet. 14
Den bedömningen kan eventuellt vara svår att förstå. Den blir dock
begriplig när man klargör för sig vad Paavolainen egentligen menar med
”prästlängder”. Det är inte, som man i första hand skulle kunna tro, fråga
om församlingens kyrkböcker där samtliga församlingsmedlemmar fanns
antecknade. 15 I stället handlar det om de listor som prästerna strax efter
inbördeskriget gjorde upp över dem som hade dött i inbördeskriget.
Paavolainen noterar med all rätt att prästerna inte alltid hade exakta
uppgifter om hur folk i församlingen hade avlidit. Prästerna hade inte
heller några möjligheter att kontrollera uppgifterna, utan de var oftast
tvungna att anteckna det som muntligen delgavs dem eller det som stod
14 Paavolainen 1986, 215; Paavolainen 1966, 11.
15 Här är det skäl att notera att dissenterlagen (se Storfurstendömet Finlands Författnings
Samling 1889 nr 33) gav metodisterna rätt att utträda ur den evangelisklutherska
församlingen. I hur stor utsträckning detta skedde i Borgåbygden har jag
dock inte granskat närmare. Metodisternas antal vid tiden för inbördeskriget återkommer
jag till i ett senare avsnitt.
23