En kamp om själar - Doria
En kamp om själar - Doria
En kamp om själar - Doria
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Här är det skäl att notera att den verksamhet s<strong>om</strong> jag ovan har redogjort<br />
för aldrig blev splittrande. Att man inte ens försökte sig på det i Frälsningsarmén<br />
och i Fria Inremissionsförsamlingen är ganska självklart<br />
efters<strong>om</strong> deras mål inte hade varit att klippa av banden till kyrkan. Jag kan<br />
sålunda t.ex. notera att de barn s<strong>om</strong> deltog i Fria Inremissionsförsamlingens<br />
söndagsskolor senare gicki d<strong>om</strong>kyrkoförsamlingens skriftskolor. 307<br />
Jag har också kunnat konstatera att Fria Inremissionsförsamlingens<br />
medlemsantal inte ökade trots dess livliga verksamhet bland barn och<br />
ungd<strong>om</strong>.<br />
Målsättningen för metodisterna tycks inte heller ha varit att tvinga fram<br />
ett val mellan Metodist-epistopalkyrkan och den evangelisk-lutherska<br />
församlingen. I stället ville man ge bygdens folk möjlighet till religiös<br />
samvaro i en annan form än den s<strong>om</strong> erbjöds in<strong>om</strong> den evangelisklutherska<br />
församlingen. Trots att dissenterlagen hade varit i kraft redan år<br />
1889 308 och hade gett bygdens folk rätt att lämna församlingen och skriva<br />
in sig i metodistkyrkan, hade antalet församlingsbor s<strong>om</strong> utnyttjat denna<br />
möjlighet varit litet. Inte heller religionsfrihetslagen, s<strong>om</strong> trädde i kraft år<br />
1923, k<strong>om</strong> attt inneböra någon större förändring i detta avseende. Till detta<br />
återk<strong>om</strong>mer jag i ett senare avsnitt.<br />
Folk fick alltså gen<strong>om</strong> den kristna verksamhet s<strong>om</strong> nu erbjöds ett<br />
vaknat religöst behov tillgodosett, något s<strong>om</strong> den evangelisk-lutherska<br />
kyrkan med sin många gånger stela och gammalmodiga verksamhet inte<br />
hade mäktat med.<br />
Man kan konstatera att följderna av den verksamhet s<strong>om</strong> bedrevs av<br />
Frälsningsarmén, Fria Inremissionsförsamlingen, Metodist-episkopalkyrkan<br />
och i någon mån av adventisterna utgående från tillgänglig statistik<br />
torde ha varit synnerligen anspråkslös. Deras betydelse för att tillgodose<br />
det religiösa behovet bland bygdens folk blev vid tiden för inbördeskriget<br />
dock större än vad statistiken eventuellt låter oss ana.<br />
I detta kapitel har jag kunnat konstatera att det politiska läget i landet<br />
var synnerligen instabilt. Det gamla ordningsväsendet var i upplösningstillstånd<br />
vilket skapade laglöshet och oroligheter. Nya kulturströmningar<br />
307<br />
BSFA Sv. Friförsamlingens förteckning över söndagsskoleelever 1893-. Se även<br />
BKSA Skriftskollängd för Borgå stad 1830-1897.<br />
308<br />
Storfurstendömet Finlands Författnings Samling 1889 nr 33.<br />
115
Change language