En kamp om själar - Doria

I församlingens arkiv finns i mappen för ”Skrivelser från enskilda” ett
intressant manuskript som tydligt visar att den debatt som fördes på det
nationella planet också nådde lokal nivå. Dessvärre har jag haft svårigheter
med att datera skrivelsen. Jag vet att den är tillställd domprosten, det avslöjar
platsen där skrivelsen är uppbevarad. Den torde ha tillställts församlingen
någon gång mellan 1890 och 1920, vilket betyder att det antingen
var Johan August Lindelöf (domprost 1886-1897), Emil von Hertzen
(domprost 1899-1910) eller Edvard Hannula (domprost 1910-1931) som
tog emot den. Att den pågående kulturdebatten var orsak till skrivelsen är
däremot uppenbart och vi kan med fog anta att den upprörde domprosten.
Materialet till skrivelsen sade sig avsändaren ha fått ur något han kallar
för ”Fria tankar” av Robert Ingerson. Eftersom skrivelsen har varit handskriven
och senare renskrivits har den som gjort renskrivningen haft
svårigheter att tyda namnet och han noterar därför att det eventuellt kan
vara Ingervall. (Det rätta namnet torde vara Robert Ingersoll, förf. anm. 137 )
För att visa att skrivelsen var förankrad i den av mig tidigare nämnda
kulturdebatten vill jag citera några avsnitt ur dokumentet:
Jag motsätter mig kyrkan emedan hon är en fiende till friheten; emedan hennes
dogmer äro vidriga och grymma; emedan hon förödmjukar och förnedrar kvinnan;
emedan hon förkunnar läran om det eviga straffet och människans medfödda
fördärv: emedan hon vilar på det förnuftsvidriga, det omöjliga, det overkliga;
emedan hon drager självförtröstan ned i stoftet och ler åt goda gärningar; emedan
hon offrar den värld vi äga för en om vilken vi intet veta. De fria och ädla skola
förstå mig. De som flytt trosbekännelsernas gallrade celler skall fatta mina
bevekelsegrunder. De böjda och förtryckta kvinnorna och darrande barn skola
tacka mig och det är nog […] Låt oss frigöra våra lärdomsanstalter. Låt oss ställa
dem under överinseende av den eviga sanningens vetenskap. Låt oss uppmana
läraren att utforska så många fakta som möjligt – att giva oss upplysning att följa
naturen vart den än må leda; att vara osvikligt sanna mot oss själva och andra […]
Varje människa måste själv bilda sin egen moraliska karaktär. Vad i människans
förmåga står bör hon söka frigöra sitt fädernesland, utvidga den intellektuella
horisonten, utrota de fördomar som alstras av okunnighet. Världen kan icke bliva
fri förrän människoanden får obehindrat tillåtelse att självständigt rannsaka böcker,
trosbekännelser och dogmer. 138
137 Lagerborg 1934, 150-151; Larkio 1967, 20, 84; Kortekangas 1965, 278. Här
nämner Kortekangas också Robert Ingersoll och noterar att hans alster från och med
1903 började publiceras i Kansan Lehti i Tammerfors.
138 BKSA II Ee.
69