En kamp om själar - Doria

145
BKSA II Ah:3, 137.
146
BKSA I Aa:39, 800.
147
Hos förf. Intervju med Börje Salenius, som länge var lärare i Söder-veckoski skola
och kände Lisi Söderholm.
148
BKSA I Aa:35, 241. Borg flyttade från Borgå 20.5.1915.
149
BKSA II Ah:3, 243 (Borgå ångsåg 5.2.1915).
72
”Herrarna” å Boe gård [...] hade [...] då fogden anmält om stundande läsförhör
sagt; Det hölls ju redan i fjol. ”Herrarna” hade äfven yttrat, att gårdens å
Utegårdens varande folk hvarken behöfde afhemta eller föra prästerna ej heller
upplåta sina rum för läsförhöret, utan att om prästerna kommo, kunde de taga in
på ”Tallkulla”, dit ingen väg uppgafs leda och där rummen uppgifvas vara alldeles
oeldade! Detta uppgafs – faktum är, att prästerna fingo själfva anskaffa häst på
morgonen. – Intet fingo de heller till muns på hela dagen. 145
Vilka var då ”herrarna” på Boe gård som enligt protokollet betedde sig så
olämpligt? Boe gård hade 1904 köpts av filosofie kandidaten Gustaf Emil
Borg från Uleåborg. Aili Elisabet (Lisi) Söderholm (f. Harjunen) 146 som
var tjänarinna hos Borg har berättat att denne läste mycket, var tillbakadragen
och höll distans till folk runt omkring sig. 147 Som filosofie kandidat
tog Borg del i den kulturdebatt som pågick i Helsingfors. Han påverkades
följaktligen av de nya kulturströmningarna, något som sedan ledde till hans
negativa ställningstagande till kyrka och församling. Att döma av en
anteckning i församlingens böcker hade Borg också personliga bekymmer
som eventuellt ytterligare påverkade hans inställning till kyrkan. Hans
äktenskap slutade i skilsmässa och i kommunionboken kan vi läsa om
domkapitlets skiljebrev den 14 maj 1915. Borg flyttade kort efter sin skilsmässa
till Helsingfors och kyrkskrevs i Södra svenska församlingen. 148
Att kristendomsfientlig propaganda förekom på orter där industrin
etablerade sig bekräftas av ett läsförhörsprotokoll från 1915 Där talas det
om arbetarbefolkningens kristendomsfientlighet. 149 De tidningar som fanns
vid denna tid hade givetvis också en viss betydelse för utvecklingen. Det
kan dock noteras att de mycket sällan innehöll kyrkofientliga artiklar. Men
det fanns trots allt sådant material i dem som i varje fall indirekt kan ha
påverkat gemene mans inställning till kyrkan och dess auktoritet. Kyrkan
och församlingen hade ju under lång tid varit auktoritet på så gott som alla
områden. Samhällsutvecklingen och kulturdebatten innebar nu att kyrkans
auktoritet ifrågasattes.