En kamp om själar - Doria

Tabell 38. Kyrkotukten i Borgåbygden 1918-1923. 587
År Antal Orsak till anteckningen
1918 4 3 lägersmål
1919 10 5 lägersmål + 5 oenighet i äktenskapet
1920 1 1 faderskapserkännande
1921 2 1 lägersmål + 1 oenighet i äktenskapet
1922 1 1 lägersmål
1924-1937 10 10 lägersmål
Summa 27
En utveckling och förändring skedde också vad gällde de seder och bruk
som hade krävt en gemensam insats av alla som bodde i byn. Många av
dessa började försvinna vid tiden för inbördeskriget. Det var i första hand
seder och bruk i samband med gudstjänstbesök, bröllop, jordfästningar och
läsförhör. En ny tid förde med sig förströelser och nöjen av olika slag. Vid
tiden kring sekelskiftet 1900 hade ett stort antal föreningar bildats i Borgåbygden.
Efter inbördeskriget var föreningarna etablerade och samlade stora
skaror av unga och gamla.
Det torde dock stå klart att följderna av inbördeskriget för församlingens
verksamhet i Borgåbygden var rätt anspråkslösa. I mycket ringa
grad kom religiösa seder och bruk att direkt påverkas av kriget. Möjligen
kan man påstå att inbördeskriget i viss mån påskyndade upplösningen av
sådana sedvänjor som hade sina rötter i den gamla bygemenskapen. Det
finns dock ingenting i källmaterialet som skulle antyda att kriget skulle ha
inneburit någon markant brytningstid ifråga om kyrkliga seder och bruk
överlag. Däremot finns det mycket som talar för att församlingen liksom
övrigt religiöst liv i Borgåbygden på många sätt kom att ”sabotera” de
rödas kamp mot den rådande infrastrukturen, vilket i sin tur försvårade de
rödas förutsättningar att vinna folket i bygden för sin sak.
587 BKSA I Hb:3, 143.
239