En kamp om själar - Doria
En kamp om själar - Doria
En kamp om själar - Doria
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
demonstrationer och revolution i St. Petersburg i mars 1917. I Finland k<strong>om</strong><br />
marsrevolutionen s<strong>om</strong> en överraskning. Det första konkreta tecknet på vad<br />
s<strong>om</strong> hade hänt var att generalguvernör Frans Seyn fängslades den 15 mars<br />
och fördes till Ryssland. 27 Följande dag spreds nyheten att kejsar Nikolaj<br />
II hade abdikerat. Makten i Ryssland övertogs av en provisorisk regering,<br />
s<strong>om</strong> tillsattes av duman. Den tillfälliga regeringen bestod av representanter<br />
för de borgerliga grupperna och de moderata socialisterna. Vid sidan av<br />
regeringen uppk<strong>om</strong> lokala arbetar- och soldatråd s<strong>om</strong> också gjorde anspråk<br />
på makten. Den ryska interimsregeringen kände till den förbittring s<strong>om</strong><br />
förryskningssträvandena i Finland hade lett till och återtog därför dessa<br />
den 20 mars 1917. S<strong>om</strong> en följd av detta upphävdes ett stort antal<br />
förordningar. Bland dem kan nämnas 1890-års postmanifest och grundlagsstadgandena<br />
s<strong>om</strong> var knutna till februarimanifestet 1899. Ytterligare<br />
upphävdes 1910-års lag <strong>om</strong> rikslagstiftning. 28<br />
Den år 1916 valda lantdagen inkallades och en ny senat valdes. 29 Vid<br />
valet beaktades de politiska styrkeförhållandena i lantdagen Då socialisterna<br />
hade majoritet i lantdagen, 103 platser mot 97, valdes en senat med<br />
socialistisk majoritet. Den kunde sedan gen<strong>om</strong> majoritetsbeslut gen<strong>om</strong>driva<br />
sina krav. <strong>En</strong> lag <strong>om</strong> åttatimmars arbetsdag stiftades, likaså en<br />
k<strong>om</strong>munallag med allmän rösträtt också i k<strong>om</strong>munala val. I samband med<br />
behandlingen av de nya lagarna förek<strong>om</strong> demonstrationer och strejker.<br />
Ryktet <strong>om</strong> en bolsjevikkupp fick lantdagen att den 18 juli 1917<br />
godkänna den s.k. maktlagen, vars uppgift var att precisera relationerna till<br />
Ryssland. (Gen<strong>om</strong> det ryska kejsardömets fall hade Finlands förhållande<br />
till Ryssland råkat i ett egend<strong>om</strong>ligt läge efters<strong>om</strong> grundlagen inte kände<br />
några andra gemensamma statsorgan än monarken, <strong>om</strong> också den ryska<br />
27<br />
Jussila & Hentilä & Nevakivi 2000, 109. Ny generalguvernör blev Michail<br />
Stachovitj.<br />
28<br />
Jussila & Hentilä & Nevakivi 2000, 111. Colliander (1965, 147, 174) berättar <strong>om</strong><br />
de förväntningar s<strong>om</strong> februarirevolutionen skapade i St. Petersburg. <strong>En</strong> ny epok, en<br />
frihetens, gemenskapens, en den goda viljans och kärlekens epok. Längre fram berättar<br />
han <strong>om</strong> besvikelsen efter revolutionen, då nöd härskade och då berusade soldater<br />
raglade fram och skapade skräck, oro och kaos.<br />
29<br />
Jussila & Hentilä & Nevakivi 2000, 111-112. I den s.k. Tokois senat ingick sex<br />
socialdemokrater och sex borgerliga senatorer. Efters<strong>om</strong> en socialdemokrat var<br />
viceordförande (generalguvernören, den ryska regeringens representant, var officiellt<br />
ordförande) hade vänstern majoritet i senaten.<br />
33
Change language